Frågvisa fredag

Dagens fråga från min favoritklasskamrat kom först en kvart innan dagen var över. Ämnet som avhandlades var Carnegie, och sekunden någon nämnde företagets porterbryggeri slog det slint i huvudet, som sig bör. Question:

"Alltså, porter, är det liksom, relaterat till portvin? Det låter lite samma. Är det ett slags distrikt? Som Champagne? Eller som vissa viner kanske? För det låter ju ungefär likadant."

Någonstans där exploderade trötthetsbomben i huvudet och jag kände att jag inte ville vara med längre.

Enkel överlägsenhet

Min utbildning (i den mån den kan benämnas som utbildning) har mest lärt mig att vara nöjd med mig själv. För att jag är potentiell moralväktare nummer ett. För att jag har lärt mig med siffror och exempel hur man räddar världen.

Med andra ord, jag äter inte kött, jag får göra precis vad jag vill. Ingen kan gnälla på mig när jag köper nya jeans eller dricker Loka. För jag äter inte kött. Det är en sån upplyftande grej, liksom!

Nu måste jag bara eliminera alla locavoriska superveganstraightedgare med konsumtionsstopp som odlar i trädgården och spelar korpeninnebandy, sen är jag högst upp i näringskedjan. Eller längst ned, jag vet inte.

(En annan sak jag lärt mig genom en empirisk undersökning. Hela 100% av PC-användarna i klassen har ljudet avstängt på föreläsningarna, något endast 0% av Mac-användarna lyckats med.)

Underjordsodlarna, under marken

Jag går i en helt fantastisk klass nuförtiden. Man kan säga att de mest intellektuella och fanatiska och egentänkande nittonåringarna går i den. Man kan säga att jag dagligen kommer till nya insikter. Att jag tror på att världen kommer förändras.

För lite över en vecka sen satte sig klassen i en halvcirkel runt våran norske lärare som tagit oss på en liten tur runt ett gäng koloniträdgårdar. Stadsodlingar var dagens tema, och dessa ser man ju förslagsvis utifrån.

En konventionell tanke i dagens samhälle är att man helt enkelt bör hålla sitt odlande på en så kallad marknivå. Vissa tycker att man ska odla på tak också, och på berg och sen finns det saker som växer på träd, men det är iallafall ovan sagda marknivå.

Inte underligt infinner sig då en viss tystnad när en blåögd och rättänkande ung man modigt sträker upp handen i luften och frågar sedan, helt utan ironi i varken röst eller vokabulär, huruvida vår käre lärare tror att man kan odla vanliga grödor under marken. "Med hjälp av till exempel speglar för att leda ned solljuset" tillägger han hjälpfullt. När respons likväl uteblir kommer även "ja, ifall marken skulle ta slut". Han möts av ett något omskrivet "och varför skulle man vilja det?"

Så igår provade jag och Samir hans teori på en slumpvis okänd människa i tjugofemårsåldern. När vi uppger att vi är trettio år gamla och doktorerar i underjordsodling och fyller på med en lång utläggning om hur odlandet går till så följs det upp av en mängd intresserade frågor. Absurditeten framgår inte, endast en mild förvåning att vi, som såg så unga ut, var trettio hela år fyllda.