Döda människor - eller man får det man förtjänar

Efter ett genialiskt avancerat stycke planläggande befann jag mig en stund efter jobbet på en spårvagn mot Saltholmen i sällskap av Jonas, Jeanette och Emelie. En trevlig utflykt en solig sommartorsdag. (Tacka gudarna att jag inte bor i Borås och tvingas se Rydell & Quick varenda torsdag hela sommaren...)

På tal om osmaklighet, som så ofta kommer på tal (alltså, Borås... Osmaklighet... Fatta grejen) så drar man såklart lite bada med lik-skämt när någon precis drunknat vid badplatsen man ska till. Förnekelsefaser eller vad det nu är. Dålig humor och långa arbetsdagar.

Efter en stunds badande, en stunds solande, en stunds hängande så dyker ett gäng kustbevakare upp med en liten båt. Dykardräkter åker på och folk får gå upp ur vattnet. En halvtimme senare blir alla ombedda att gå hem. Vad kan man förvänta sig när man skämtar om att trampa på lik i vattnet? Ha ha, ett lik i vattnet så klart.

Jag antar att det finns någon form utav rättvisa att faktiskt råka ut för något utav det man skämtar om. Förhoppningsvis är så icke fallet med våldtäktsskämt, rånmordsskämt, raskrigsskämt och alla andra roliga skämt man kan tänkas dra en tråkig tisdageftermiddag.

En prestation

Jordens kanske tyngsta arbetsdag har avklarats. Barnen som syr fotbollar för Nike, kaffeodlarslavarna, systembolagskassörsökorna som jobbar på Hultsfredsfestivalen, Steven Segal som kock på ett fartyg som plötsligt blir kapat av terrorister, judarna i koncentrationslägren på fyrtiotalet, killen som höll Boris Jeltsin konstant full och Leif GW Persson har alla det lätt i jämförelse med mig.

Nu drar jag något gammalt över mig, ger upp mina inläggsambitioner och gråter mig till sömns framför Lost. Läsa vad jag tycker och tänker kan ni göra någon annan dag. Idag är ingen dag, idag är ett tomrum, idag är ett stort mörker och jag tänker gladeligen sova slut på vidrigheterna. Imorgon tänker jag vara ledig från jobbet och lycklig. Eventuellt även handla kläder och baka en ananaspaj åt Tina (obs hemligt!).

Döden

Dö som i rock'n'roll på sjuttiotalet: Heroin. (5 rockpoäng)

Dö som i rock'n'roll 2009: Bli uppäten av en björn när man är i ett torp i en skog. (50 rockpoäng)

Dö på ett väldigt orock'n'rolligt sätt när som helst: Kaffeabstinens efter att inte druckit kaffe sen igår eftermiddag på grund av att man kommer på idén att sluta dricka jobbkaffet för att det är äckligt och att man får ont i magen (ja, jobbkaffet är precis som thaiwhiskey) och att man inte hann dricka något innan jobbet för att man råkade stänga av väckarklockan istället för att snooza så man har jättejättebråttom på morgonen. (-5 rockpoäng)