Kylans jävlar

Vad är det för fel på tonårspojkar? Jag lever ett liv i ständig kyla, från oktober till april, aldrig någon vila. Under en kort period bodde jag på den gudsförgätna ön Irland - eller som vi i som är gamla i gamet kallar den: isön. Där struntar man glatt i allt vad isolering och treglasfönster heter vilket, i kombination med ständig snålblåst från Atlanten, resulterar i permafrost*.

Nå. Åter till tonårspojkar. Själv hatar jag att frysa. Själv anser jag att man inte kan lämna sitt hem vintertid utan halsduk och långkalsonger. Varför, åh varför, måste då tuffa killar i fjortonårsåldern lämna sitt hem utan mer än en t-shirt på kroppen? Vilken efterbliven fåne springer omkring i december iförd jeans och uppknäppt luvtröja? Vad är det för fel på människorna?

Okej, byggarbetare har shorts på sig även om det är snöstorm, men dom gör iallafall manliga saker såsom att svetsa, hamra, riva och spika. Saker som i min fantasi förknippas med en viss fysisk värme tack vare ansträngningen. Tonårspojkar däremot har en förmåga att helt och fullt sky all sådan aktivitet. Kan någon se den gemensamma nämnaren? Inte jag.

Jag mår nästintill fysiskt dåligt varje gång någon just snubblat in i puberteten och skränande hoppar omkring iför enbart en JC-skjorta när jag själv har tre par sockar och två tröjor med en t-shirt under. Vart är vår värld på väg? Jag antar att dom förbereder sig för den globala uppvärmningen, när medeltemperaturen ökat några grader så kanske det är okej med spännislinne i november - förutsatt att golfströmmen inte ger upp. Den som lever får se.

*= Eventuellt fel användning av begreppet

Världens hårdaste kille

Ja jävlar. Den här killen kanske ni känner igen? Jag kallar honom Franke iallafall, för han sjunger i Franke. Det är ett band från Göteborg om någon missat dom. Dom är rätt bra också. Och det här är den coolaste killen i världen.

Han satt två säten framför mig och Tina på spårvagnen idag. Det var typ det coolaste i mitt liv. Allt Franke (okej, han heter nått annat jag vet) gör är så jävla hårt. Han gör det coolt, tufft, hårt och bra. Så jävla rakt fram, solar plexus. Killen dödar dig.

På scenen röker han snyggt, slår snyggt på cymbaler, får folks hjärtan att stanna med tamburinen och har dessutom en mycket prydlig frisyr. Sen sjunger han lite ibland när ingen annan orkar, men mest står han och är jävligt snygg så att alla kommer ståendes och ingen egentligen bryr sig om huruvida spelningen är bra eller om han bara är jävligt snygg i rökmaskinsrök och blått strålkastarljus.

Ibland så tänker jag lite på honom och dör av avundsjuka för att jag inte är lika hårdast. Här är ett halvtaskigt youtubeklipp iallafall, så ni kan förstå hans bästhet (länk). Men jag tror inte man förstår ändå. Det krävs nog att se honom. För ärligt talat, en kille som åker spårvagn så snyggt, han är nog inte dålig på något.

(Tack Rockfoto för att jag fick lov att ta eran bild.)

Dagens hjältinna

Tack vare en mystisk slump (okej, Shaggy länkade till den här bloggen där någon kommentarlänkade, nöjd?) så hittade jag en fantastisk artikel av Unni Drougge idag. Ärligt talat hade jag ingen riktig aning om vem Unni var. Jag har hört namnet, men inte riktigt kunnat knyta det till något.

Artikeln är visserligen från 2006, men den behandlar analsexhysterin som tydligen är ett stort problem i vårt avlånga land. Hon har fantastiska bevis på detta så som att nämna J-Lo's (yes, hon är så med i tiden) eventuella rumpimplantat och att "tatueringarna började peka ner mot stjärtklyftan".

Jag gillade verkligen artikeln, jag lärde mig följande:

1) Tjejer som har analsex dör (smärtsamt) och hamnar i helvetet (osäker på det sistnämda)

2) Killar som har analsex med tjejer är latenta homosexuella (och hamnar i helvetet, ej osäker på detta)

3) Unni är hellre pryd än förnedrad (hamnar alltså inte i helvetet)

4) Killar är dumma och tjejer är snälla (universell sanning)

Allt detta uttrycker hon med en rad klatschiga formuleringar och ett par så snygga allitterationer att jag behövde läsa artikeln fem gånger innan jag förstod att den handlade om sex över huvud taget. Sen är jag lite tankspridd också förstås.

Jag rördes i alla fall så djupt av Unnis artikel att hon numera är min husgud. Ja, ni hörde rätt. Jag har tagit ned Jim Morrison-planchen ovanför sängen och ersatt den med Unni Drougge. För att göra henne riktigt stolt har jag sedan spenderat morgonen med att ladda ned porrfilmer och klippt bort analsexscenerna. Sen har jag laddat upp dom på nytt. Vilken gräsrot jag är idag!