Tågresor i Sverige

Jag och Tina beger oss boldly mot Malmö med hjälp av SJ. Fyrsätet bakom oss har ockuperats av två par i övre medelåldern som pratar klämkäckt. "Vuxen, det är jag ju inte ännu ens en gång!" utbrister en utav dem vid ett tidigt stadie på resan.

Femton minuter senare har de korkat upp en box rött som avnjuts i tjugofemcentiliters plastglas. Givetvis finns en OLW Partymix på bordet. Glatt minns de alla vilka trevliga sammankomster de haft vid tidigare tillfällen. "Vi leker ju alltid sådana roliga lekar!"

Nu, en dryg timme in i tågresan verkar leken gå ut på en form utav sjuklig quizing. "När vann Finland ishockey-VM för första gången?", "Vilket år var USA för första gången värd för OS?" och "vem fick assisten när Foppa gjorde mål mot Ryssland i VM 1997?".

Det slutar aldrig. Sportsiffrorna bara kommer och kommer. Dessa roliga lekar, dessa medelåldersmänniskor. Vad är deras problem? Jag bryr mig inte om vilka som var OS-värdar vilka år, jag vill bara ha det lugnt och skönt.

SJ, nästa gång, placera mig hellre bredvid ett gäng fjortisar med musikmobiler, fulla fotbollsfans eller sprutnarkomaner, men låt mig snälla, snälla, leva mitt liv utan att höra fyrtiotalister diskutera vilket år sjukampen blev en OS-gren.

Det tycks aldrig gå att andas bland er apor och primater

Jajävlar, ingen lördag är komplett utan ett besök på Nya Frölunda Torg. Vad finns det som är fel? Den nyskapande köpcentrumsdesignen ger en fantastisk helhetsupplevelse, komplett med sushibar. Jag och Tina provade på det igår. Igen.

För det första - sushibaren! Redan när de började bygga om torget så stod det om det fantastiska "salutorget" som skulle byggas. Komplett med en alldeles egen sushibar! Sushibar! Sushibar! Det finns förstås redan en på torget, och ja, det finns ett par i Göteborg. Faktum: det är inte längre år 2003, när trendiga göteborgare (några år efter resten av världen) insåg att det var schysst att äta ris och fisk på japanskt vis och det öppnades en halvhjärtad sushibar i vartenda gathörn. Nej, det är år 2009, då sushi har förpassats ned till billig snabbmat, snabbare och billigare än McDonalds, om än oändligt mycket trevligare.

Sen stannar jag där. Hela illusionen av att man kan bygga ett trendigt torg kring en sushibar är för fantastisk. I reklamen jämför sig Frölunda Torg med anrika marknader i London, Paris och någon italiensk stad som jag inte kommer ihåg namnet på. En gissning säger dock att i Frölunda har vi ett försprång - vi har en sushibar. Sushibar.

Det är lösningen på alla förortsproblem. Sushibar på Angered Centrum, sushibar på Hammarkulletorget, sushibar i Backa. Sushibarer!

För en riktig helhetsupplevelse rekommenderar jag även ett besök till fotobutiken bredvid systembolaget. Där jobbar nämligen Bernard Blacks själsfrände. Vet ni inte vem Bernard är? Herregud (länk).

Henrik Berggren, ett litet barn och ett samband

Häromdagen påpekade jag något om ett biobesök när jag och Tina tittare på "Man tänker sitt". Filmens berättarröst är en liten kille som verkar ha tappat en sten eller två ur stenlådan på vägen. Givetvis blir det då en fin touch när han ska läsa upp djupa livsåskådningar. Såklart.

I fredags kunde jag äntligen se "Broder Daniel Forever" på TV, och alla mina vänner var samlade i en lägenhet på Lindholmen där vi, utspridda i en halvmåne framför TV:n satt och funderade om någon av oss möjligtvis kunde synas på konsertbilderna från Way out West. Det var såklart vackert.

Det är inte svårt att förstå var Fredrik Wenzel har fått sin lilla pojkkaraktär ifrån i "Man tänker sitt". Efter att ha filmat BD-dokumentären så fanns det säkerligen en hel rad Henrik Berggren-monologer* att översätta till en liten pojke. Som ju trots allt låter identisk med en liten, lätt utvecklingsstörd pojke. Men är inte det charmen, så säg?

Sist men inte minst fixar jag lite youtube-länkar - för visst är ni för lata för att söka själva?

Broder Daniel Forever (Trailer)

Man Tänker Sitt (Trailer)

*= För er som inte känner till mannen ligger han tvåa på topp tre-listan över killar som legat med flest minderåriga poptjejer i Göteborg. (Ja, Kristian Anttila vinner, varför fråga?)

Göteborgs äldrevård 2009

Efter en så fascinerande upplevelse som matinébio med Tina har jag nu lärt mig ett och annat - igen. Till att börja med att den bästa scenen i "Man tänker sitt" också är det mest våldsamma (myten stämmer alltså, våld är bra).

Jag har även lärt mig vart vår kära kommun placerar sina senildementa på dagarna när ingen orkar ta hand om dem. Ovan nämnda Wenzel-film fick en helt ny dimension när en tant med låtsaskompisar satt två rader framför och förde en våldsam viskdiskussion på hittepåspråk.

Jag funderar faktiskt starkt på att ta och ringa upp Erik Enocksson och föreslå att han mixar in ett spår galen tant innan han släpper soundtracket på skiva. Jag tror det skulle slå.

Myrattacker

Igår lyckades jag och Tina promenera ned till Näset och dö lite av solslag, barnskrik och måsar. Det var en fantastisk dag helt enkelt! Förutom myrorna.

Jag har aldrig riktigt märkt myror förut. Dom bor i stackar. Man kan lägga döda djur i stackarna så kan man hämta upp skelettbitar sen. Om man vill. Dessutom bor dom på klippor, vilket verkar rätt harmlöst.

Tyvärr så hyser dom ett obegripligt stort hat mot mig! Eller så smakar jag gott? Jag tror jag fick i genomsnitt fem myrbett i minuten. Under flera timmars tid. Jag tror det gått så långt så att jag utvecklat en liten, liten fobi.

Det gör liksom inte ens ont. Det är bara... Jobbigt. Jag får lite panikanfall bara jag tänker på myror. Myror alltså. Vilka djur...

Världens hårdaste kille

Ja jävlar. Den här killen kanske ni känner igen? Jag kallar honom Franke iallafall, för han sjunger i Franke. Det är ett band från Göteborg om någon missat dom. Dom är rätt bra också. Och det här är den coolaste killen i världen.

Han satt två säten framför mig och Tina på spårvagnen idag. Det var typ det coolaste i mitt liv. Allt Franke (okej, han heter nått annat jag vet) gör är så jävla hårt. Han gör det coolt, tufft, hårt och bra. Så jävla rakt fram, solar plexus. Killen dödar dig.

På scenen röker han snyggt, slår snyggt på cymbaler, får folks hjärtan att stanna med tamburinen och har dessutom en mycket prydlig frisyr. Sen sjunger han lite ibland när ingen annan orkar, men mest står han och är jävligt snygg så att alla kommer ståendes och ingen egentligen bryr sig om huruvida spelningen är bra eller om han bara är jävligt snygg i rökmaskinsrök och blått strålkastarljus.

Ibland så tänker jag lite på honom och dör av avundsjuka för att jag inte är lika hårdast. Här är ett halvtaskigt youtubeklipp iallafall, så ni kan förstå hans bästhet (länk). Men jag tror inte man förstår ändå. Det krävs nog att se honom. För ärligt talat, en kille som åker spårvagn så snyggt, han är nog inte dålig på något.

(Tack Rockfoto för att jag fick lov att ta eran bild.)

Frukost med Tina, del 3

Tina: "Hur skriver man inlägg på din blogg?"
Simon: "Hemligt."
Tina: "Hahahaha!!!"
Simon: "Du kan väl ändra till rätt typsnitt iallafall?"
Tina: "Hahaha!!!"

Lögner, hackning och sånt

Det ryktas att någon tjej hackat bloggen och skrivit saker som inte är sanna. Eller som kanske är sanna. Vem vet? Borde jag kanske rensa ut mina sparade lösenord? Kanske. Men ändå.

Frukost med Tina, del 1

Tina: "Du gav mig grismuggen."
Simon: "Det bara blev så."
Tina: "Att du aldrig kan göra något rätt."
Simon: "Näe."
Simon: "Men den passar dig."
Simon: "Eller jag menar jag borde gett dig kattungemuggen."

(Snyggt räddat!)

Dagens tack

Idag skulle jag vilja hylla alla mina läsare* som äntligen börjat kommentera i bloggen. Det är skönt att se att samtliga som läser säger vad dom tycker och kommer med lite skön feedback. Jättekul faktiskt, man känner sig betydligt mer uppskattat.

(Alla = endast Tina, David och Jonas)

Dagens bortförklaring

Igår skrev jag i notepad istället för på blogger. Sen stängde jag av datorn utan att spara (obs! ej Viktors fel!). Här kommer en lista på saker jag skulle skrivit om igår som aldrig hamnade på bloggen:

Frisörer, Chalmers, GT, viktminskning, löpning, män som visslar i omklädningsrummet, Tina, löpsedlar, kaffe, Carl Bildt, Göteborgsvarvet och den ekonomiska situationen i Vitryssland.

Återkommer med mer om dessa punkter senare.

Tina berättar, del 1

Tina: "Haha, vet du vad jag hade tyckt varit roligt?"
Simon: "Näe?"
Tina: "Om vi till exempel hade varit ute och åkt bil.. Hahaha!"
Simon: "Okej?"
Tina: "Jo.. Haha.. Och så hade vi till exempel åkte hem till någon."
[Skrattattack]
Tina: "Och så hade vi liksom gått ur bilen kanske..."
[Skrattattack]
Tina: "Gått ur bilen alltså..."
[Skrattattack]
Tina: "Så hade jag tagit nycklarna..."
[Skrattattack]
Tina: "Till exempel hade jag ju kunnat ta nycklarna..."
[Skrattattack]
Tina: "Och sen frågat dig.. Hahaha.. Till exempel om vart nycklarna var..."
Simon: "Okej?"
Tina: "Och så hade du till exempel letat i bilen efter dom!!! Hahaha..."
Tina: "Så hade jag haft dom hela tiden!!!"
[Lång skrattattack]
Simon: "Okej?"
Tina: "Det hade jag tyckt varit roligt."

Kattpeppen

Vi peppar katt hemma, namnförslagen haglar (Tina fick hjälpa till lite).

Simon:
Jesper - öppnar för en mängd roliga dialoger. "Jesper är så fin... FAST INTE DU JESPER!" samt att svara på frågor om vad Jesper gör i helgen med "ja, han ska typ bajsa på hallgolvet och sova lite i bokhyllan."

Olle:
FastighetsKatten!

Tina:
Olle - då kan man ropa på båda så vet ingen vem man menar.

(Tina har även föreslagit "Copy" och blev därefter diskvalificerad ur tävlingen pga för dålig ordvits)

Topp tre sämsta filmscener

Jag och Tina (eh, jag, Tina sov) kollade på TV igår. Dagen till ära hade SVT beslutat att det vore riktigt schysst att visa Matrix: Revolutions. (Kommentar angående uppföljare till Matrix). Till ära av filmen tänkte jag lista dom tre sämsta filmscenerna genom alla tider. Dom som är så dåliga att du dör.

3. Introscenen i Matrix: Revolutions - okej, Neo har en dröm, där dör Trinity. Och allt ser ut att vara en dålig scen ur datorspelet Max Payne, med bullet time på hela tiden givetvis. Det är lika spännande som en hemlig låda i ett lotteri ungefär. (Noterbart: Hade Trinity dött i första scenen hade filmen kunnat bli bättre. Eller nej, för Keanu Reeves är med i filmen.)

2. Scenen i Matrix: Revolutions när Neo slåss mot roughly fyrahundra Matrix-agenter. Alla givetvis spelade av killen som spelade Elrond i Sagan om Ringen. Bra scen. Jätteintressant. Hur avslutar Neo då det här 40-minuters slagsmålet..? Jo, han flyger därifrån. Och det gjorde han inte från början för att..? Han tycker tydligen att det är najs att göra lite ninjamoves på skoj istället för att rädda världen. Skön kille.

1. Grottfestscenen i Matrix: Revolutions är faktiskt tidernas sämsta filmscen. Det är sämre än när b-splatterfilmen Dark Wolf börjar med att visa en scen på en strippklubb trots att filmen inte har något med strippklubbar att göra. Det är sämre än när Lukas Moodysson tycker att det är kul med spysex på film. Det är sämre än That '70s Show-säsongen utan Kelso. Att lägga in en fem minuter lång mjukporrig scen när folk dansar till en dålig r'n'b-låt är inte försvarbart. Det är dödsstraff och mord och jag vet inte vad. Det är något som visas på MTV efter klockan tolv inte något som har i en film att göra. Tack.

Titta på TV

Tina: "Du, det här med TV."
Tina: "Du vet jag hypar det och så."
Tina: "Men vad handlar det om egentligen?"
Simon: "Det är ju det som är det dåliga med TV."
Simon: "Dom byter handling hela tiden."
Simon: "Man sitter och kollar typ en stund och börjar fatta, och så efter en halvtimme eller så blir det ju nått helt annat!"
Tina: "Ja, man kommer aldrig till slutet."
Tina: "Det är inte alls som film."

Dagens stöd

Tina försöker muntra upp min jobbmisär

Tina: "Du Simon"
Tina: "En bra sak"
Tina: "Det är fredag idag"
Simon: "Det är faktiskt en bra sak"
Tina: "Robinson är imorgon"
Tina: "Du missar inte det"
[Kort euforipaus]
Tina: "Ikväll iallafall"
Simon: "Fast jag jobbar imorgon med"
Tina: "Damn"
[Djup depression återinträder]

Kollar på TV, ja

Tina: "Iiih, får jag se på teve??!"
Simon: "Eh. Ja. På fyran?"
Tina : "Näe. Jag är klar med den."
Simon: "Men jag har ju precis börjat..."
Simon: "Jag är knappt klar med trean..."
Tina: "Eh. Hoppa över den, den är tråkig."
Tina: "Jag gick direkt till femman."
Simon: "Men..."

En prestation

Jordens kanske tyngsta arbetsdag har avklarats. Barnen som syr fotbollar för Nike, kaffeodlarslavarna, systembolagskassörsökorna som jobbar på Hultsfredsfestivalen, Steven Segal som kock på ett fartyg som plötsligt blir kapat av terrorister, judarna i koncentrationslägren på fyrtiotalet, killen som höll Boris Jeltsin konstant full och Leif GW Persson har alla det lätt i jämförelse med mig.

Nu drar jag något gammalt över mig, ger upp mina inläggsambitioner och gråter mig till sömns framför Lost. Läsa vad jag tycker och tänker kan ni göra någon annan dag. Idag är ingen dag, idag är ett tomrum, idag är ett stort mörker och jag tänker gladeligen sova slut på vidrigheterna. Imorgon tänker jag vara ledig från jobbet och lycklig. Eventuellt även handla kläder och baka en ananaspaj åt Tina (obs hemligt!).

Torpnoja?

Tina säger att det finns lejon, björnar och älgar i skogen, jag vet inte riktigt. Jag har ju bort i betongdjungeln så länge (mitt minne sträcker sig bara en vecka bakåt i taget, så hur länge är svårt att avgöra) att jag inte minns hur det är i skogen. Vilka mossor ska man trampa på, vart bor lavarna och hur jagar man rönn? Usch, jag vet inte hur jag ska klara mig. Framförallt, är jag beredd när velociraptorn kommer? Är man någonsin det? Och vart är alla stickade tröjor? Kaos.

Hej bloggen

Tina frågade om jag ska skriva "Hej bloggen, förlåt att jag inte skrivit på så länge" nu när jag inte uppdaterat på snart ett dygn. Ja, ja det ska jag.