Färdigbajsat för bajsmannen?

Scenen är denna: onsdagkväll och spårvagnsfärd hem. Bakom mig sitter ett antal lagom berusade killar på väg hem från andra lång. Plötsligt utbrister en "men bajsmannen är död!" Han fyller på med att den legendariske träskpunkaren fått hjärtattack och trillat ner i dasset för gott. Ett passande slut konstaterade sällskapet.

Men nej, sa någon. Han lever numera ett anständigt liv med fru och barn på Hisingen och beger sig numera endast ut i bajsoutfitten med sunkdreads och jeansväst vid riktiga högtider. Resten av året tvättar han tydligen håret som vanligt folk, dricker förmiddagskaffe och längtar till fredag.

Kan någon bringa lite ordning i bajsmannen-myterna? Lever han?

Lyxvardag

I veckan har jag äntligen gjort slag i saken! Till förmån för min stundande skolgång (hosthost) har jag införskaffat en laptop! Det är så galet otroligt fantastiskt. Att jag glömt bort den känslan!

Jag kan alltså, utan att resa mig från sängen, blogga, spela flashspel, kolla på internet, följa tv-serier, prata med dom vänner som fortfarande finns kvar på msn, beställa pizza och skrika lite hjälplöst på David om att jag vill ha mer kaffe.

Life is good.

Göteborg alltså

Värsta staden, alltså. Way out west-hipstersarna (Niclas: nej, jag kommer fan inte låta dom vara ifred) är borta, åttans spårvagn har börjat rulla igen, Pressbyrån tar bara 22 kronor för en banan och en kaffe som smakar beskt vatten, livet är så jävla gött - som man säger.

En välbehövd blogg- och stadssemester på några dagar är nu över, jag kommer snart bli lite grinig på något igen, då hör jag av mig. T.ex. så är alla mina ägg slut, men jag känner inte riktigt att det är rant-material - eller? Diskutera!

Nemesisar i min vardag

Det är många saker i världen som gör det svårt för mig. Jag har en lång beef med Bono, mina spårvagnar kommer alltid försent och jag tror att jag börjar bli lite mjölkallergisk.

Det är dock bara petitesser. Värst av alla onda krafter i samhället är take away-kaffemuggar. Och dom som ser så harmlösa ut, tänker du kanske.

Eller hur. Och visst är det smidigt? Ja, verkligen. Och trevligt att dom har väl fungerande plastlock som aldrig gör att jag spiller kaffe? WRONG WRONG WRONG! som Dr Cox brukade säga när det begav sig (läs: i våras).

Jag har gjort en statistisk undersökning angående take away-kaffemuggarna. Det är främst kaffemuggar från 7-11, Pressbyrån och Espresso House som deltagit i tävlingen. Man kan säga att dom dyraste har sämst muggar.

Statistiskt sett, iallafall, så läcker 70% av alla kaffemuggar kaffe på mig. Sen påverkar även vissa yttre omständigheter. T.ex. så är det bara 40% spillrisk om jag har en kaffefärgad tröja och bara 25% om jag har en extratröja i väskan. Har jag däremot en vit tröja på mig ökar spillrisken till hela makalösa 105% chans!*

Man kan säga att om jag fick distrubera svenska forskningsanslag som jag ville skulle det se ut ungefär som följande (röd tårtbit representerar take away-kaffet):



*Vetenskapligt bevisat

Kändisstalking

Jag har agenter på stan. Dom letar efter Mr Franke. Håller mig uppdaterad of his every move, så att säga.

Idag har säkra källor (Emilia är min säkraste källa, kan man säga) sagt mig att Franke själv suttit ensam på café Dali iförd mörka pilotbrillor och druckit dödssvart kaffe. Jag misstänker att han gjorde det med en cool pose. Kanske han gick ut och rökte en cigg snyggt halvvägs genom kaffet?

Framförallt satt han nog och tittade nedsättande på caféets fula Salvador Dali-tryck. Han kände att han var jävligt mycket hårdare än alla andra. Det är hans grej.

(Extra extra! En tävling! Den som säger mig vad Franke heter på riktigt får bjuda mig på en öl!)

Dagens arbetsdag

07:55 - Plågsamt uppvaknande
09:07 - Plågsam spårvagnsresa
09:41 - Kaffe från 7-11
09:53 - Jobb
10:01 - Jonas är på jobbet trots att han är ledig
10:02 - Frågar Jonas om han vill ta mitt arbetspass
11:45 - Arbetsdagen är slut

Nujävlar

Gasolen är packad, jag är det inte, tält är surrade, kärror lastade, band blandade och jag ska springa till Hemköp och köpa snabbkaffe. Bara för att jag är uppe i så okristligt* god tid. Ojojoj.

Bloggen flyttar till Skåne i en vecka, om allt funkar som det ska blir det frekventa om än osammanhängande inlägg hela veckan. Troligtvis kommer dessa vara föga intressanta, men som trogen läsare så är det antagligen inget man är alltför ovan vid.

Nåja, nu bär det av!

*= Ordet "okristligt" godtas ej av bloggers ordlista. Den föreslår ordet "kristen" istället. En ny konspiration måntro?

Dagens bild

Som jag kanske nämnt så jobbar jag numera med en man med Lasse Kronér-frisyr. Ja, det är sant. Ta och kolla här (länk länk länk länk)! Arbetar förresten? Nu går jag på min välförtjänta semester. Jag ska sola, bada och läsa tunga, ryska böcker med en kopp kaffe till. (Som vanligt.)

Framförallt kan man se fram emot mängder av extremintressanta blogguppdateringar. T.ex. om hur jag hämtar min cykel hos min syster, klär ut mig till öststatare, badar i lera och dricker kaffe och läser ryska böcker (tunga). Be pepp!

Social acceptans

Idag är det söndag och igår var det eurovisionsschlagerfestival (långt ord). Det betyder att cirka en miljard artighetsfraser angående den tävlingen kommer utväxlas på arbetsplatser under den kommande veckan.

Tyvärr lider jag av ett akut socialt handikapp, nämligen mitt totala ointresse för schalger. Det går så långt att jag inte ens ogillar det, jag är bara så ointresserad att jag kan somna lika lätt som om någon berättar att han samlar på olika sorters stenar, mynt, fjädrar eller bord. Förutom att samlingar är lite festliga på ett tragiskt sätt då.

Nu är jag, hur som haver, inte längre elva timmar bort från relativ frihet utan snarare åtta. Jag gör framsteg! (Osäkert hur det är en bedrift att under tre timmars tid ha: diskat lite, druckit kaffe, tittat på TV (obs, om du som läser jobbar på Radiotjänst: jag har ingen TV, jag bara säger så för att verka cool) och tagit vagnen till jobbet.)

Frukostmöte med mig själv

Om elva timmar kommer min magiska ledighet plötsligt inträda. Det är verkligen en upplyftande (jag försökte skriva uppflyttande, men jag vet inte vad det är) känsla må jag säga. För att fira det har jag i vanlig ordning druckit kaffe och ätit frukost. Det är ungefär vad jag gör varje morgon när jag hinner med, eller hur?

Jag läste dessutom ut boken igår och stannade på samma nivå av förbryllelse. Sen läste jag lite om faktoider och lyssnade på technomusiken mina grannar spelade, för dom hade fest. Då var det ingen kärring som bankade i golv, väggar och tak. Man skulle kunna sammanfatta det här i en lista på saker som är okej och saker som inte är det:

Saker som inte är okej enligt min granne:
-Stänga av min högtalare som ger ifrån sig ett tämligen högt men väldigt kort "klick" vid avstängning.
-Tappa en bok i golvet, oavsett tid på dygnet
-Laga mat efter klockan 22
-Samt andas, leva eller vara hemma

Saker som är okej enligt min granne:
-Lyssna på techno till klockan tre på morgonen

Jag funderar lite smått på att skicka ett vykort till tanten. Där ska jag skriva: "grattis! du är dum i huvudet!".

Dagens bortförklaring

Igår skrev jag i notepad istället för på blogger. Sen stängde jag av datorn utan att spara (obs! ej Viktors fel!). Här kommer en lista på saker jag skulle skrivit om igår som aldrig hamnade på bloggen:

Frisörer, Chalmers, GT, viktminskning, löpning, män som visslar i omklädningsrummet, Tina, löpsedlar, kaffe, Carl Bildt, Göteborgsvarvet och den ekonomiska situationen i Vitryssland.

Återkommer med mer om dessa punkter senare.

Festmetoden kl. 23

Tydligen går det att ha en utekväll även fast man slutar jobbet klockan elva och då mest är på humör för att skjuta av sig huvudet eller i alla fall åka hem och kolla på någon film på TV4 där Persbrandt skriker på brottslingar och kanske käka lite chips.

Jag tror man lyckas vinna genom att göra en riktigt supereffektiv beställning i baren som inkluderar kaffe. Dessutom är det kul att sitta i baren och dricka kaffe medan arga poptjejer blänger en i ryggen för att dom vill fram och beställa. Egentligen är det nog det roligaste, retas med popare.

Vidare rapport

Av någon outgrundlig anledning är jag oförskämt pigg idag. Städade köket och pratade med pappa imorse. Druckit kaffe och våndats över att gå till jobbet. Fantasierat om min fantastiska lön i maj, fast det hjälpte ju inte nämnvärt.

Provåt fejkon (sojabacon) till frukost och det smakade mest papper. Jag har visserligen aldrig ätit bacon men har det någon likhet med fejkon så verkar det vara en överskattat rätt. Lyckades se femton minuter av ett Xena avsnitt.

Det var ungefär som följer, Xena slogs, Xena drog punchlines. Tjejen som hette Pandora hade en ask. Sen tog dom onda asken (Pandoras ask, eh, är det referens till något eller?) men Pandora hade kvar barnet men var ledsen för att hon inte hade asken. Sen visade det sig att det inte var kungen som var ond utan hans lömske rådgivare/högra hand. Sen skulle Xena styra upp och då blev jag lite matt och gav upp.

Gårdagen i korta drag

Halvspringer från jobbet. Kallt men ändå inte när jag tar mig till centralen. På väg ut på Drottningtorget börjar jag avsky alla människor med resväska. De ska lämna staden jag bor i. Själv tänker jag stanna kvar och jag känner mig lite bättre än dem. Tvåans spårvagn till Linnéplatsen. Träffar Oscar och Niclas. Träffar Viktor. Spontanfylla på två starköl och en diskussion om innehållet i en petflaska. Cointreau och citronvodka tydligen. Två människor som eventuellt har sex under en filt. En promenad till Botaniska och sjuans spårvagn via Seven Eleven på Frölunda Torg hem till mig. Antonia dyker upp. Fler öl. Rompannkakor och kaffe. Oscar gör mackor. Niclas bygger ett skärp utav ett spännband som han hittar i köket. Bubbelbad för andra gången sedan vi flyttade in. Båda gångerna med Oscar. Hamnade plötsligt i en ungdomsfilm om dekadens. Tappar omdömet och balansen och bestämmer mig för en popklubbskväll. David dyker upp. Musikbyten och humörförändringar i rasande takt. All rom tog slut. David lånar mina kläder och jag impregnerar honom med hårspray. De andra börjar gå men jag kollar på Scrubs. Upptäcker att balansen försvunnit helt och ersatts av utmattning. Där försvann även lusten att dansa till pophits bland svåra Schillerskaelever med påsklov och desperata jämnåriga som inte vill gå hem tomhänta. Gör en till kanna kaffe som jag sen aldrig rör. Alla andra går men jag ligger på golvet en stund och försöker kolla på TV. Äter glass och mår lite illa utav det. Lägger mig ned på sängen med fönstret öppet och försvinner för en stund. Vaknar till och stänger fönstret utan att trilla ut genom det som jag alltid är lite orolig för att göra eller titta på utsikten för den delen och dricker sedan saft innan jag går och lägger mig utan att ha kommit ihåg att borsta tänderna men jag kom ihåg att dra ut sladden till perkulatorn i alla fall.

Ett uppvaknande

Tedieten på jobbet går rätt bra, fast imorse blev det en chock. Istället för english breakfast råkade jag öppna en liknande påse och plötsligt steg en doft av tuggummifjortis ur min kopp. I panik kastade jag styggelsen i papperskorgen och drog extra länge med vanligt äckel-earl gray för att eliminera all sötman.

Fruktte (notera avsaknaden av apostrofer och h:n, vi pratar svenska här) kan måhända vara den värsta styggelsen på planetens yta. Målgruppen för fruktte består oavkortat av gymnasietjejer som är med i den kristna skolföreningen, små barn och eventuellt David.

Av någon anledning fylla dessutom teställ på arbetsplatser världen över till ungefär 90% av fruktte. Sedan får vi vanliga människor som inte vill gå omkring och kittla kräkreflexerna helt enkelt falla hän åt att antingen slåss med näbbar och klor om dom få påsar finte som finns utplacerade (lönlöst, allt gott te försvinner på tre sekunder) eller köpa sitt eget (som man tappar bort).

Det är en hård värld och jag funderar ibland starkt på att återgå till magkatarrskaffet. Fast jag är inte så jätteintresserad av att känna när mina inre organ sakta fräts bort. Jag vet inte varför dom blandar kaustiksoda i kaffet på jobbet, men det gör dom.

Rapport #5

Emmy stormade runt på jobbet och gnällde över dagens aprilskämt. Att man skulle få betala fem kronor koppen om man drack mer än fem koppar kaffe om dagen. Hon trampade dig så att säga. Fler sanningsrapporter inom kort.

Rapport #2

Okej, jag misslyckades lite, så istället för att äta frukost som en bra person råkade jag ta en bit ananaspaj till kaffet. Innan jag ätit något annat. Som tur var är jag ärlig med det i alla fall. Det känns skönt att ha erkänt.

Motvalls, javisst

Idag tänker jag kontra första april genom att skriva saker som inte är roliga alls. Och dessutom sanna. Just nu har jag precis gått upp. Kaffet är klart och jag tänkte dricka det framför datorn, sen ska jag nog äta frukost. Kanske även ta en dusch.

En prestation

Jordens kanske tyngsta arbetsdag har avklarats. Barnen som syr fotbollar för Nike, kaffeodlarslavarna, systembolagskassörsökorna som jobbar på Hultsfredsfestivalen, Steven Segal som kock på ett fartyg som plötsligt blir kapat av terrorister, judarna i koncentrationslägren på fyrtiotalet, killen som höll Boris Jeltsin konstant full och Leif GW Persson har alla det lätt i jämförelse med mig.

Nu drar jag något gammalt över mig, ger upp mina inläggsambitioner och gråter mig till sömns framför Lost. Läsa vad jag tycker och tänker kan ni göra någon annan dag. Idag är ingen dag, idag är ett tomrum, idag är ett stort mörker och jag tänker gladeligen sova slut på vidrigheterna. Imorgon tänker jag vara ledig från jobbet och lycklig. Eventuellt även handla kläder och baka en ananaspaj åt Tina (obs hemligt!).

Måndagsångest

Idag var jag med om en märklig och hemsk sak. Jag satt i lugn och ro hemma och drack mitt frukostkaffe. Och poff! Så var jag på jobbet. Det var nog den tyngsta upplevelsen i mitt liv. Först var allt soligt och fint och kaffet liksom hemmagjort och inte tillverkat av magsyra och kulspetspännebläck. Och sen det här. Ajaj, veckan börjar dåligt.