Göteborg alltså

Värsta staden, alltså. Way out west-hipstersarna (Niclas: nej, jag kommer fan inte låta dom vara ifred) är borta, åttans spårvagn har börjat rulla igen, Pressbyrån tar bara 22 kronor för en banan och en kaffe som smakar beskt vatten, livet är så jävla gött - som man säger.

En välbehövd blogg- och stadssemester på några dagar är nu över, jag kommer snart bli lite grinig på något igen, då hör jag av mig. T.ex. så är alla mina ägg slut, men jag känner inte riktigt att det är rant-material - eller? Diskutera!

Way out häst(!)

Näe, någon menlös stadsfestival orkar jag inte med. Hela Vasaparken var redan igår proppfull med hipsters med rosévin och finöl som säkerligen köade i flera timmar för att få se El Perro Del Mar spela i en kyrka.

Sen så ska varenda göteborgsbo utan musiksmak som hyllar Glasvegas (bandet som enligt ryktet van en grammis i kategorin "sämsta bandnamn" förra året) för dom är BÄST. För det sa dom på teve och i tidningen för dom fick bra recensioner.

Besökarna är dessutom, i regel, under 18 eller över 40. Det är med andra ord lika mycket publikröj som på en boulebana. Festivalmat som kostar över hundralappen, total avsaknad av langos, inget tältande, lerfritt, snordyr mellanöl utspädd med vatten, fjortisfylla, arga vakter, skojiga events och Florence Valentin. Det finns ju faktiskt inget bra över huvud taget med Way out west.

(Eh, jo, jag har visst massa cash över till biljetten, jag bara skiter i den.)

Summering av dagen hittills

Idag har jag:

1. Känt ett oresonligt och delvis omotiverat hat mot hipsters med fixed gear-cyklar.

Är det verkligen så oresonligt? Njä. Omotiverat? Njaäe. Kanske.

Dagens textrad

Jag vet inte riktigt vem Max Peezay är. Jag antar att han hypas av Sonic och ett gäng hipsters. Samma folk gillar antagligen även Kleerup och ironiska mustascher. Men vem är jag att döma

Max är tydligen en sån där skön kille som tycker att alla ska få ladda ned hans musik (vilket ju är ett ganska bra marknadsföringsknep sist jag kollade, artisterna som har gått ut med hot mot nedladdare har knappast fått in några extra skivförsäljningar). Det är lite skumt i och med att han tydligen är med och stämmer Pirate Bay. Det är såklart någon ond skivbolagschef som gör det, men ändå.

För att visa sitt stöd har Max skrivit Sveriges sämsta textrad genom tiderna. Och nu har jag ju inte ens hört låten utan bara läst DNs recension av hans hypade skiva. "Jag är rar som en zipfil" sjunger/rappar/säger Max.

Låt mig upprepa: "jag är rar som en zipfil". Rar och zip är som bekant komprimerade filer. Det är alltså ett inlägg i den superseriösa piratdebatten (återigen, har någon noterat att Carl Bildt dödar småbarn? Det är sant! Sluta svamla om pirater... SUCK!). Duktigt Max, det är ju högaktuellt, och nu kommer alla som röstar på Piratpartiet att köpa din skiva! (NOT!!! Dom kommer ladda ned den! IN YOUR FACE!)

Sammanfattningsvis: Max Peezay borde skaffa sig en producent som anlitar bättre textförfattare och jag borde hitta något annat att göra på jobbet än att läsa alla skivrecensioner (till och med dom klassiska fast jag inte lyssnar på klassisk musik om jag inte måste) på DN.