Underliga upplevelser på hemväg

För att riktigt förgylla en fantastisk arbetsdag hamnar jag givetvis bakom två riktigt sköna tjackpundare. En man och en kvinna. Den ena halvt sovandes och skrikandes den senare milt manisk.

En milslång tjackdiskussion uppstås om 1) Joey Tempest 2) hur mycket dom älskar varandra 3) tvåtusentalet 4) Joey Tempest 5) Joey Tempest 6) Vems använda spruta som är vems. Vid punkt sex inser jag att jag antagligen kommer dö av spontan världslesshet om jag inte flyttar mig och sätter mig några säten fram. Givetvis höjs rösterna också.

Jag får därefter höra en fortsatt diskussion om Joey Tempest. Han är härmed känd som tjackpundarnas Jesus. Tydligen så är det så jävla najs att knarka för pantburkspengar medan man lyssnar på en riktigt grym final countdown. Här har ni en anledning att inte börja ta droger, barn - man börjar lyssna på Europe!

När jag gått av på Frölunda Torg och slentrianhandlat på Hemköp möter jag en tjej i högstadieålder i den motsatta rulltrappan. Hon skulle eventuellt ha kunnat rädda sin begynnande övervikt om det inte vore för cheeseburgaren hon knölade in i munnen och donkpåsen hon hade i handen. Plötsligt känns tjackpundarna rätt fräscha ändå. Det är ungefär där jag börjar inse att det är något som slagit riktigt slint i mig, men jag kan inte riktigt rå för det.

Nujävlar

Gasolen är packad, jag är det inte, tält är surrade, kärror lastade, band blandade och jag ska springa till Hemköp och köpa snabbkaffe. Bara för att jag är uppe i så okristligt* god tid. Ojojoj.

Bloggen flyttar till Skåne i en vecka, om allt funkar som det ska blir det frekventa om än osammanhängande inlägg hela veckan. Troligtvis kommer dessa vara föga intressanta, men som trogen läsare så är det antagligen inget man är alltför ovan vid.

Nåja, nu bär det av!

*= Ordet "okristligt" godtas ej av bloggers ordlista. Den föreslår ordet "kristen" istället. En ny konspiration måntro?

Dagens fulkonst

Frölunda Kulturhus (dit jag masar mig ett par gånger i veckan i något patetiskt försök att komma i form för beach 2011) är lite grand kungar av fulkulturella grejer. Eller så är det bara en vanlig kultursatsning i en vanlig förort. Antagligen det senare.

Dom mer eller mindre patetiska installationerna avlöser varandra i en takt som faktiskt är lite imponerande. Tyvärr verkar samtliga vara gjorda av gymnasieesteter från Näset som fått en dyr Nikon med autofokus av sin pappa i sextonårspresent. Ja, vi vet fototjejer, blaha blaha, dom är bra på att ha stora kameror. En på hundra är rätt bra på att ta bilder också, men dom andra nittionio skulle vi kunna ta ut bakom ladan och ge ett nådaskott.

Veckans utställning var iallafall svartvita bilder på förortshusen i Frölunda. Perfekt för kulturhuset med andra ord. Det har lokal anknytning och är lättsmält. Hur kan man sen misslyckas? Högupplösta bilder på grå betong i gråskala. Det är som att konstatera att en kattunge är söt. Det är inte direkt någon utmaning.

Till och med jag, med mitt nästintill totala ointresse för konst, spottar lite på det här. Vem som helst som fått en kamera för tio papp och en halvtimmeslektion i photoshop hade gjort exakt samma bilder. Grattis utställaren, det var fint.

(För att nämna något positivt, jag störde mig inte på bilderna. Lista på andra saker jag inte stör mig på: trottoarer, Västerås, äpplen, romantiska komedier, damm och vad som står på Hemköpskvittot.)

Pås-kris terminated

Oscar: "Det är lugnt! Jag var till hemköp och kollade, det fanns påsar!"

Ett tyskt äventyr

Idag har kriget mot Hemköp (som måhända inte krigats så aktivt på sistonde på grund av att ja. Jag glömde bort det.) fört mig till Lidl. Det var en av de finaste upplevelserna i mitt liv faktiskt. Okej, kanske inte. Men solen sken och jag fick köpa billiga importerade saker och titta på spexiga maträtter.

Jag känner att det här kan bli min favorithobby. Dessutom var det en trevlig promenad genom vackra och soliga förortssverige. Enda nackdelen var att jag åt mitt billiga Lidlgodis istället för att laga mat och jag fick lite ont i magen. Att jag inte är fullt gammal nog att ta hand om mig själv är nog ett faktum.

Livsglöden

Projekt tillfriskna utan Vårdcentralen går sisådär. Jag håller mest på att somna i tid och otid på klumpiga ställen. Typ i soffan, i duschen och i matkön på Hemköp.

(Det sistnämnda var rätt jobbigt, argtanterna är så sjukt sura på ungdomar. Vi är för långsamma och obeslutsamma, och som om inte det skulle vara nog så somnar vi i kön? Eh, fatta att dom ska iväg med sina fyra paket mjölk och göra något SUPERVIKTIGT.)

Finhandla

Idag fortsatte Hemköpskonflikten. Jag har finhandlat på ICA (dom har dock billigare mat, så osäkert på om det är fint?) bara för att hämnas. Det är lite jobbigt, för ICA ligger typ tio minuter hemifrån och Hemköp bara fem. Men vad gör man inte för att visa lite missnöje.

Hemköps hämd

Jag tror dom är mig på spåren. Alla minns givetvis hur den arga Hemköpstanten gav mig trehundra kronor av misstag förra helgen. Igårkväll hade dom lagt ut en fälla. Jättebillig smörgåsgurka precis vid entrén. Snällt säger samtliga. Fast tydligen inte. Burkarna var försedda med trasiga lock och jag fick lukta inlagd gurka hela vägen hem (man skulle kunna säga att jag luktade ännu mer illa innan, för det är sant, men irrelevant, det kunde väl inte Hemköp anat?). När jag kom hem luktade avocadon också inlagd gurka. Det börjar osa krig mot Hemköp nu.

Vinsten över matvarujätten

Den griniga kassörskan på Hemköp slår lite argt in varorna och smäller upp stängd kassa-skylten efter den sista. Fnyser lite när jag ber om en hundring cash också och räcker fram en och ger mig kvittot och lämnar kassan. Först på vägen ut inser jag att hon precis gett mig hundra kronor och en kasse mat utan att jag drog mitt kort. Tack antar jag.

Dagens omoraliska handling? Är lågkonjunkturen nu helt och hållet mitt fel? Antagligen.