Att arbeta med människor

Det är inte så ofta jag skriver om faktiska händelser i mitt jobb, mest för att dessa helt enkelt inte infinner sig på löpande band. Något som jag dock lärt mig lite är den extrema tjurskallighet och enfald som finns bland gemene man.

Dumhet har jag egentligen inga större problem med, men förmågan att utvecklas är väl ändå det som skiljer människor från apor sist jag kollade. Tyvärr så är vi inte direkt evolutionsbundna längre, så dom i fårskocken som inte vill hoppa ned ur träden har liksom inte behövt det heller.

Det är helt enkelt en sån där dag då jag undrar hur omställningen till högertrafik egentligen fungerade. Är folk lite grinigare nu? Eller var det samma tjat?

"Ja, JAG har då inte fått någon INFORMATION om det här, så JAG tänker iallafall köra på VÄNSTER sida!"

"Om jag ska köra på höger sida kräver jag att någon ska ändra om vägarna så att vänster sida ligger på höger sida!"

"Höger sida!!! Jag har kört på vänster sida sedan innan du var född! Jag är civilingenjör, jag kan det här! Jag har forskat med rymdfarkoster, tro inte att jag är gammalmodig av mig! Ändra inte ett vinnande koncept, kunden har alltid rätt!"

"Jag har faktiskt ETT HUNDRA TUSEN KRONOR på banken, tror du att jag behöver bry mig om vilken sida jag kör på? Jag är dessutom från STOCKHOLM där kör vi rätt, och där kör vi på VÄNSTER sida... Fast det kanske inte DU visste?"

Världshistoriens sämsta gåta

Det finns en gåta som går i lite olika varianter. Det ska vara någon form av "crazy" tankevridargrej som ska förvirra folk. För folk är dåliga. Min vän Jonas publicerade nyligen följande form av gåtan (länk):

"Det var en gång tre luffare som sökte husrum för natten. Helt plötsligt stötte de på en bondgård och de frågade bonden om de kunde få bo på loftet i stallet en natt för 10kr vardera. Jodå, det skulle gå bra tänkte bonden och fick 10kr var av luffarna. Totalt 30kr.

Morgonen därpå lämnade luffarna tidigt och bonden fick lite dåligt samvete över att han tagit så mycket betalt. Han gav således drängen 5 enkronor för att lämna tillbaka. Drängen satte sig på en häst men tänkte då följande;

Det är tre människor och detta är fem kronor. Om de får varsin så blir det jämt och jag får 2kr för besväret. Sagt och gjort, drängen tog två kronor och gav tillbaka varsin krona åt männen.

Männen har således betalat: 10kr - 1kr = 9kr.
Drängen tog 2kr för sitt arbete = 2kr
3 x 9 kr = 27kr + drängens 2kr = 29kr.

Vad hände med den sista kronan?"

Ja, vad fan hände med den egentligen? Den försvann? Ett monster åt upp den? Eller är alla gåtmakare efterblivna? Eller har dom bara inte läst lågstadiematte? Vem vet.

Bonden får 30 kr, ger bort 5 kr. Bonden har alltså 25 kr.

Drängen får 5 kr ger bort 3 kr. Drängen har alltså 2 kr.

Luffarna får 3 kr. Dom har alltså 3 kr.

25 + 3 + 2 = 30 sist jag kollade iallafall. Den sista kronan finns inte. Det är en motherfucking urban legend och beviset på att gåtor är utdaterade.

Påskstrejk

Jag avsäger mig all form av påskfirande i år. Eller ja, det har jag ju faktiskt gjort rätt ofta. Vem firar påsk egentligen? Jag tänker sitta hemma och kolla på TV och äta mitt äckliga lösgodis ur en påse och inte ett ägg.

Eller ja, egentligen kommer jag mest sitta på jobbet och hata mitt liv och casha in Ob-pengar på att förklara tekniska termer för pensionärer. Men men, det är min lott i livet.

Outsourcing

Det är dags att haka på trenden. Det visar sig att det inte är hållbart att driva en blogg som jag lever på medan jag bor och verkar i Sverige. De tusen inlägg om dagen som krävs för att hålla mig flytande (dvs. jag har 1,5 minut på mig per inlägg) går inte att producera så här, helt enkelt.

Min första plan var att upprätta en ekonomisk frizon. Jag kontaktade Johan Stael von Holstein. Han tyckte att det var en helfestlig idé, så han slet sig ifrån att köra sportbil och spruta champagne på förbipasserande för en stund och skeppade över en containerlast illegala invandrare åt mig.

Sen pysslade vi ihop ett snyggt tält på en okänd ort (Hisingen) och skred till verket. Tyvärr stämde inte personkemin så bra oss emellan. Johan gillar att vara på Stureplan och skattefuska och jag gillar att spela tevespel. Det klickade inte alls so to speak. För att göra en lång historia kort. Han tog pakistanierna och började tillverka Jack Vegas-automater och jag var än en gång utan lösning på mina ekonomiska problem.

Vidare till plan två. Jag har nu etablerat en fin kontakt i Asien och i skrivande stund förbereds en mindre lagerlokal för att transformeras till en gigantisk Dö på fläcken!-producerade superblogg. Från och med måndag så tar de helt över och jag kommer kunna luta mig tillbaks med mina miljardtillgångar.

Framtiden

Många människor har en plan. Typ en utbildning, framtidsyrke, rik pappa och så vidare. Själv har jag David. Han läser någon utbildning som gör att man blir chef (osäkert över vad) och rik (alla chefer är såklart rika). Det innebär att han kommer bestämma över något och därav kunna nästla in mig på en skön position.

Det är inte det att jag är direkt dålig själv, jag saknar bara ambitioner (eller nej, jag saknar dom inte, dom är bara inte så... Hur ska man uttrycka det... Bra?) så därför behöver jag lite någon som ordnar min framtid. Någon som är lite ambitiösare själv. Det är dock osäkert vad jag ska göra på Davids företag. Idag fick han en idé.

David:
"De unga pionjärerna. De är helt fantastiska. De är som en blandning mellan Hitlerjugend och... Scouterna eller nått. De har en röd halsduk och om man gör något dumt, som gå mot röd(eller är det kanske grön) gubbe, eller inte hedrar flaggan, eller slåss så tar de tillbaka den."

Simon:
"OMG! DET är najs."

David:
"Så då kan man se vilka som inte har någon och därför är dåliga människor"

Simon:
"Vem kan motstå ett sånt system?"

David:
"Det är lite som han med det dåliga suddet.* Så ska jag ha på mitt jobb. Alla som missköter sig ska få gå runt i en trasig tröja som jag klippt hål i!"

Simon:
"Haha, det är så jävla fint. Eller klipp av en bit av deras tröja varje gång dom är dumma! 'Nej nu jävlar Klas, du skärper dig inte, nu ryker den andra ärmen med!'"

David:
"Du får vara ansvarig! Disciplinansvarig! På mitt kontor!"

Trehundrakronosdilemmat

Vad gör man helst med trehundra kronor. TVÅ scenarion - ETT svårt beslut:

Alternativ 1: 10 öl på Kellys (+10 kronor att dricksa/köpa chips med)

Alternativ 2: 5 minuter skalpellskärande i halsen

Det är ett tufft val.

Ett förtydligande

Det här har kommit på tal några gånger under de senaste veckorna. Jag ska klargöra lite hur det funkar.

Chans att just DU får pengar för att jag filmar dig eller dina tillhörigheter, tar dina idéer, citerar dig eller att någon nämner dig på film: Jätte, jätte, jätte, jätteliten.

Det är sant, forskare har räknat på det, dessutom står det på Internet, och därtill finns även ett flertal empiriska undersökningar som tyder på detta - t.ex. så har ingen som filmats hitills fått pengar för det, bevis nog? Tråkigt att folk ska vara så besatta av det där (eh, ja, alltså när jag blir miljardär ska jag inte bry mig iallafall).