Jag har, som trogna besökare måhända listat ut, ett antal till synes helt omotiverade hatobjekt. (Eller. Allvarligt talat. Dom är så jävla motiverade.) Dom här hatobjekten kan jag iallafall skratta åt. Det finns värre. Det finns ett fåtal saker som faktiskt får mig att må fysiskt illa.
Något jag faktiskt inte kan klara, det är folk som äter McDonalds 10-kronorshamburgare. Alltså, jag har suttit på bajamajor, sett punkarspya, överkörda igelkottar och sett ett flertal Hugh Grant-filmer. Men det finns fan gränser.
En av dom gränser som bör sättas i samhället är att man inte någonsin ska köpa 10-kronorshamburgare på McD. Det är nog det osexigaste i hela vida världen. Jag delar hellre sprutor med en uteliggare.
Och för guds skull! OM man nu tvunget måste köpa dom där brunbeiga, riniga grejerna, varför i hela världen äter man dom offentligt? Gå hem och ät dom i skam! Stå inte och hetsät en McWhiteTrash på busshållplatsen!
Det är ju FÖR HE.. REVOLUTion!! Argh!!!!! DÖ!!!! ... Okej, jag känner hur min vanligtvis ganska öppenhjärtade vegetarianism långsamt förvandlas till rå militärveganism, beware*!
*= I skrivande stund äter jag dock en macka med lax på, kanske inte rimmar med ovanstående.
Visar inlägg med etikett sprutor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sprutor. Visa alla inlägg
måndag 6 juli 2009
tisdag 9 juni 2009
Underliga upplevelser på hemväg
För att riktigt förgylla en fantastisk arbetsdag hamnar jag givetvis bakom två riktigt sköna tjackpundare. En man och en kvinna. Den ena halvt sovandes och skrikandes den senare milt manisk.
En milslång tjackdiskussion uppstås om 1) Joey Tempest 2) hur mycket dom älskar varandra 3) tvåtusentalet 4) Joey Tempest 5) Joey Tempest 6) Vems använda spruta som är vems. Vid punkt sex inser jag att jag antagligen kommer dö av spontan världslesshet om jag inte flyttar mig och sätter mig några säten fram. Givetvis höjs rösterna också.
Jag får därefter höra en fortsatt diskussion om Joey Tempest. Han är härmed känd som tjackpundarnas Jesus. Tydligen så är det så jävla najs att knarka för pantburkspengar medan man lyssnar på en riktigt grym final countdown. Här har ni en anledning att inte börja ta droger, barn - man börjar lyssna på Europe!
När jag gått av på Frölunda Torg och slentrianhandlat på Hemköp möter jag en tjej i högstadieålder i den motsatta rulltrappan. Hon skulle eventuellt ha kunnat rädda sin begynnande övervikt om det inte vore för cheeseburgaren hon knölade in i munnen och donkpåsen hon hade i handen. Plötsligt känns tjackpundarna rätt fräscha ändå. Det är ungefär där jag börjar inse att det är något som slagit riktigt slint i mig, men jag kan inte riktigt rå för det.
En milslång tjackdiskussion uppstås om 1) Joey Tempest 2) hur mycket dom älskar varandra 3) tvåtusentalet 4) Joey Tempest 5) Joey Tempest 6) Vems använda spruta som är vems. Vid punkt sex inser jag att jag antagligen kommer dö av spontan världslesshet om jag inte flyttar mig och sätter mig några säten fram. Givetvis höjs rösterna också.
Jag får därefter höra en fortsatt diskussion om Joey Tempest. Han är härmed känd som tjackpundarnas Jesus. Tydligen så är det så jävla najs att knarka för pantburkspengar medan man lyssnar på en riktigt grym final countdown. Här har ni en anledning att inte börja ta droger, barn - man börjar lyssna på Europe!
När jag gått av på Frölunda Torg och slentrianhandlat på Hemköp möter jag en tjej i högstadieålder i den motsatta rulltrappan. Hon skulle eventuellt ha kunnat rädda sin begynnande övervikt om det inte vore för cheeseburgaren hon knölade in i munnen och donkpåsen hon hade i handen. Plötsligt känns tjackpundarna rätt fräscha ändå. Det är ungefär där jag börjar inse att det är något som slagit riktigt slint i mig, men jag kan inte riktigt rå för det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
