Gamla män och unga ligister

I mitt anonyma jobb så stöter jag ju dagligen på eliten av svenska datoranvändare. Det är generationen Jan Guillou och bakåt som stapplat ut ur det handskrivna stenåldersträsket och modigt ger sig på allsköns aktiviteter med folkhemsdatorer från nittiotalet som de fått ärva av sina barn.

Det är inte mycket som snappas upp, men chansas hejvilt emellanåt. Datorlingo i stort är faktiskt inte deras grej, men de har alla snappat upp ett favoritord! Det viktigaste kan man säga. Alltså, varken lol eller något som har med ostburgare att göra, det är något mycket läskigare.

"Man är ju ingen såndär hacker*."

Det är alltså förklaringen till att man exempelvis tryckt på NumLock på tangentbordet, inte hittar en USB-port, inte kan skriva in en adress i adressfältet utan måste göra det i googlefältet, eller kanske bara råkat skriva in sitt personnummer bakochfram.

Med tanke på hur laddat ordet verkar vara för alla över de fyrtio så antar jag att "hackers" är samma ungdommar som bränner bilar, begår folkmord och rånar tanter på torget. Raktigenom onda, dessutom kan de antagligen installera en skrivare eller ett bredbandsmodem utan att få hjärtinfarkt och skörbjugg på köpet.

*= Uttalas med dubbel-k och ä istället för e.