Anna Book, å vem fan är du?

Då Tinas TV saknar fjärrkontroll så går det helt enkelt bara att få in två kanaler för tillfället - SVT24 och TV4. Igårkväll bänkades vi alltså, i sällskap med hennes bror, med Go' Kväll (kolla titeln bara...) på SVT24. Programmet gick ut på att Anna Book skulle ha en fiktionär middagsbjudning med fyra hittepågäster där Joachim Vogel (en man så menlös att han inte ens har en egen wikipediasida) programledde och Sarah Dawn Finer "underhöll". Det var prime time TV helt enkelt.

Anna introducerar sig själv som en huslig och fantastisk person, som konsumerar över 50 stycken värmeljus om dagen, för att det är mysigast så, och varje dag plockar färska blommor som hon placerar i konjakskupor i sitt hem så att hennes man blir glad.

Hennes första gäst är hennes döda mamma (Anna uttalar ordet "mamma" på bäbisspråk rakt igenom hela programmet, och tro mig, hon upprepar ordet minst var trettionde sekund). Anna pratar om sin döda mamma i princip oavbrutet och vi får ana att hon var en fantastisk människa som gillade Julio Inglesas, blev bedragen av sin man i sju års tid och som inte gillade McDonalds.

SVT24 en lördagskväll är med andra ordet döden i långsamt format, och Anna Book är en robot från framtiden som kommit för att suga ut vår livslust. Hennes mamma funderade på att göra abort, men struntade i det, berättade Anna. Får man säga "fan" och lägga sig och gråta? Och hur mycket får man ogilla en b-kändis, egentligen?