skip to main |
skip to sidebar
En av mina favoritresturanger är ett classy ställe som heter Briljant Pizzerian [sic]. Den är briljant skulle man kunna säga. Och ligger på Briljantgatan. Fantastiskt ställe. Sunkig utkörningsmoped och galler för fönstren. Inomhus är ett bord upptagen av skräp, ett annat av ett oavslutat schackparti och jag tror aldrig att någon ätit vid det tredje. Personalen möjligtvis.
Deras enda spelautomat har en skön reklamskärm. Oh yes, skärm, inte plakat. En äkta LCD-skärm här alltså. Den gör reklam för världens bästa, mest seriösa och verkliga parti. Partiet.se. Ja, dom heter så. Bilden till höger är på deras partiordförande. Herr Ulf Linde.
Partiet är i stort ett enfrågeparti som siktar på riksdagen. Förra valet var de dock storsinta nog att be sin väljarbar (folk som gillar spelmaskiner) att rösta på moderaterna. Det är schysst, dom flesta som gillar spelautomater är ju fulölsalkisar och har en riktigt skön relation till M.
Förutom spelmonopolet så har dom en rad lokala frågor. Dom flesta är ganska enkla och sköna, man märker att den lokala partiledningen (pizzakvartsgänget?) har bestämt sig för något de tycker är riktigt skönt och kört stenhårt på detta. I Rättvik vill man bygga en simhall i Märsta vill man öppna ett ungdommens hus (med "bland annat datorer", typiskt bra) och här i Göteborg vill dom att gamlingarna ska få schysstare mat. Gött parti.
Javisst ja. Och så var det det där med Gotland. Där vill partiet öppna en ekonomisk frizon. [dramatisk paus] Ja. En ekonomisk frizon. Som man har i u-länderna. Där man stänger in arbetare i små lådor och tvingar dom att sy fotbollar åt Nike. Japp. Gotland var det. "Jau, häur haur vi raukarna å fåuren och häur haur vei lille Rasschhid, han seur fotbåller å joumpeskor." Jag vet vilka som får min röst 2010.
(Jag hoppas ni kommer ihåg det här inlägget, där jag föreslog en ekonomisk frizon på Hisingen. Ett framtida samarbete mellan mig och Pariet.se måntro?)
GP har slagit nytt rekord i fängslande nyheter! Låt mig citera: "Kvällens chipspåse kan vara en hälsofarlig fettfälla." Eh, hallå? Och akrylamiderna då? Och att man får saltöverdos och dör på fläcken och att det är jättefarligt att cykla utan cykelhjälm om man krockar med en bil och halkar av vägen och man kan dessutom kvävas om man äter chips och studsar studsmatta. Tack GP.
"Vet du hur man får sin tjej att stanna? Man slår henne. Statistiken ljuger aldrig, tjejer som blir slagna är mycket mindre benägna att lämna sina män."
(Andra långgatan, number one source of information)
På engelska:
"You know what's ironic? A blind chimpanzee!"
Anledning till att den är på engelska:
"Vet du vad som är ironiskt? En blind schimpans."
(Okej, det var ungefär lika kul.)
Frölunda Kulturhus (dit jag masar mig ett par gånger i veckan i något patetiskt försök att komma i form för beach 2011) är lite grand kungar av fulkulturella grejer. Eller så är det bara en vanlig kultursatsning i en vanlig förort. Antagligen det senare.
Dom mer eller mindre patetiska installationerna avlöser varandra i en takt som faktiskt är lite imponerande. Tyvärr verkar samtliga vara gjorda av gymnasieesteter från Näset som fått en dyr Nikon med autofokus av sin pappa i sextonårspresent. Ja, vi vet fototjejer, blaha blaha, dom är bra på att ha stora kameror. En på hundra är rätt bra på att ta bilder också, men dom andra nittionio skulle vi kunna ta ut bakom ladan och ge ett nådaskott.
Veckans utställning var iallafall svartvita bilder på förortshusen i Frölunda. Perfekt för kulturhuset med andra ord. Det har lokal anknytning och är lättsmält. Hur kan man sen misslyckas? Högupplösta bilder på grå betong i gråskala. Det är som att konstatera att en kattunge är söt. Det är inte direkt någon utmaning.
Till och med jag, med mitt nästintill totala ointresse för konst, spottar lite på det här. Vem som helst som fått en kamera för tio papp och en halvtimmeslektion i photoshop hade gjort exakt samma bilder. Grattis utställaren, det var fint.
(För att nämna något positivt, jag störde mig inte på bilderna. Lista på andra saker jag inte stör mig på: trottoarer, Västerås, äpplen, romantiska komedier, damm och vad som står på Hemköpskvittot.)
På väg hem i lördags natt (på söndagsmorgonen? vem vet) fick jag ett av mina fantastiska infall. Jag och Olle hade spenderat hela (obs! jättelång tid!) lördagen med att göra vår lägenhet lite beboelig och hemtrevlig och jag kände för att göra något fint när jag kom hem sådär lagom ostadig på benen.
Tänkt och gjort och en stund senare stod ett par påskliljor i en vacker IKEA-kopp i köket. Dock glömde jag borsta tänderna. Småsaker. Påskliljorna lever fortfarande. Det är det som fascinerar mig, blommor. Dom ser rätt kassa ut, men tydligen överlever dom flera dagar i en kopp vatten. Det du.
Dagens lektion heter topp tre kommentarer som rejält livar upp en tillställning där det finns en aningen för hög kvot pk-popare*.
3. "Näe, jag skiter i det här, nu går jag hem och kollar på porr istället."
2. "Du ser jävligt tjock ut i tvärrandigt, vet du det?"
1. "Karin Dreijer hade varit en jävligt bra artist. Om det inte vore för att hon är kvinna, förstås."
*= Den värsta sorten.
Jag är inte den som är den och när jag hör någon säga något fantastiskt så drar jag mig inte för att återberätta det.
Oscar: "Tjejer. Dom är som ugnsplåtar. Dom går fan aldrig att få rena. Hur mycket man än diskar."
Scenen - är denna! Som min vän Petey brukar säga. Olle har köpt en Sandwich jag har köpt en Sandwich med chokladkross.
Simon: "Min glass är godare än din."
Olle: "Nej."
Simon: "Forskare har sagt det."
Olle: "Men jag är konservativ."
Simon: "JAHA!? Och du vill kanske införa dödsstraff också!?!"
Simon: "SLAVHANDEL???"
Simon: "JÄVLA MILITÄRDIKTATUR!!!"
Simon: "FASCISTSVIN!?!?"
Mina nya kalsonger är, ifall någon undrar, helt sjukt underliga. Dom är nämligen absurt stärkta i "den främre regionen". Det är fyra lager tyg jämfört med det enda lagret som resten av plagget består av. Ett antal tänkbara idéer hos H&Ms underklädesdesigners:
Teori 1. Män har vassa kanter framtill som lätt river sönder hud
Trolighetsfaktor 2/10 - jag har inga "vassa kanter" "där".
Teori 2. Män tycker mycket om att ta på sig själv "där".
Trolighetsfaktor 4/10 - nja, så mycket? Kom igen?
Teori 3. Skydd mot pungsparkar
Trolighetsfaktor 3/10 - de tre extra tyglagren är nog inte tillräcklig dämpning.
Teori 4. Det är snyggt.
Trolighetsfaktor 0/10 - va?
Teori 5. H&Ms barnarbetare är inte jätteduktiga
Trolighetsfaktor 9/10
Oscar: "På tal om XXX* för någon dag sen. Igår la hon till mig på fejjan.**"
Simon: "Det är nog bara för att hon vill ligga med dig."
Oscar: "Tänkte det jag med. Så kanske borde ligga med henne snart så hon slipper vänta."
* = Obs! XXX heter något annat på riktigt!
** = Ungdomsslang för Facebook***
*** = En Seriös webbsida
Som några väldigt trogna läsare (eh?) kanske minns så var tanken att för en månad sen eller så outsourcesa bloggen till Asien. Namely Kina. För det är det enda asiatiska landet jag känner till. Så var det faktiskt.
Tyvärr har dom hållit sig lite i skymundan och vägrat lära sig svenska flytande trots att dom haft flera veckor på sig. Worst investment of all time. Värst av alla är "Kiki" (egentligen heter hon typ Huang-He Ji Zedong osv men dom gillar att ta snygga västerländska namn (okej, det var jag som döpte dom. Ja. Det finns tre stycken Barney.)). Han är faktiskt helt värdelös (ja, jag döpte en kille till Kiki).
Nu har iallafall en överlycklig Kiki lyckats logga in på Internet för första gången. Okej, det är inte jättelätt för han behövde ju ändå installera sitt ADSL-modem. En operation som svenska folket röstat fram till "Det svåraste man kan göra" fem år i rad. Till sist lyckades han här om dagen.
Givetvis firade Kiki detta genom att skriva lite blogginlägg. Suck. Herregud. Ajajaj. Han skrev dom som kommenterar i bloggen också. Kommentarer!? Hopplösa barn. Mer om detta senare.
Efter en rad missöden hamnar jag på något vis på åttan och kan inte åka hela vägen hem. Lite buttert stiger jag av vid Frölunda torg och ska masa mig de extra hundra meterna hem från vagnen när tre fantastiska pojkar i tolvårsåldern klivar ut framför mig i trappan. Dom för en minst sagt älskvärd diskussion.
1: "Men seriöst, dom luktar tonfisk!"
2&3: "Näää!"
1: "Men jag lovar, jag läste det i en tidning!"
2&3: "Nää, aldrig!"
1: "Jag svär på min mamma!"*
1: "En fitta luktar tonfisk!"
2&3: "Aldrig!"
1: "Jo, jag läste i en tidning!"
1: "Ibland luktar en fitta tonfisk vafan!"
Osv.
* = Obs, ordagrant citerat
Jag och Jesper såg en lite sorglig kille på Saturn (läs: popklubben) häromdagen. Han var gissningsvis arton år gammal och rätt snygg. Dock var han drabbad av subkulturens totala brist på kroppsliga skönhetsideal. Popare tycker av okänd anledning att det är okej att se förjävlig ut i övrigt så länge man har en snygg frisyr.
Vi funderade starkt på att ge den stackars lilla killen skönhetsrådet att en enda gång under hela sitt liv fundera på fysiska aktiviteter som inte involverar att sitta hemma och lyssna på Belle & Sebastian (inget ont om detta). T.ex. gå på ett gym. Ett råd till många popkillar, ni är värdelösa, skärp er.
Motivation? Eh, ni kommer inte få ligga när ni är 25 och har ölmage, även om popluggen är prydlig. Eller jo, men inte med dom snygga poptjejerna. Men vill ni satsa på kvart i två-ragget, så go for it.
Tina: "Du, det här med TV."
Tina: "Du vet jag hypar det och så."
Tina: "Men vad handlar det om egentligen?"
Simon: "Det är ju det som är det dåliga med TV."
Simon: "Dom byter handling hela tiden."
Simon: "Man sitter och kollar typ en stund och börjar fatta, och så efter en halvtimme eller så blir det ju nått helt annat!"
Tina: "Ja, man kommer aldrig till slutet."
Tina: "Det är inte alls som film."
Tydligen går det att ha en utekväll även fast man slutar jobbet klockan elva och då mest är på humör för att skjuta av sig huvudet eller i alla fall åka hem och kolla på någon film på TV4 där Persbrandt skriker på brottslingar och kanske käka lite chips.
Jag tror man lyckas vinna genom att göra en riktigt supereffektiv beställning i baren som inkluderar kaffe. Dessutom är det kul att sitta i baren och dricka kaffe medan arga poptjejer blänger en i ryggen för att dom vill fram och beställa. Egentligen är det nog det roligaste, retas med popare.
Tina försöker muntra upp min jobbmisär
Tina: "Du Simon"
Tina: "En bra sak"
Tina: "Det är fredag idag"
Simon: "Det är faktiskt en bra sak"
Tina: "Robinson är imorgon"
Tina: "Du missar inte det"
[Kort euforipaus]
Tina: "Ikväll iallafall"
Simon: "Fast jag jobbar imorgon med"
Tina: "Damn"
[Djup depression återinträder]
Så här halvvägs igenom kvällsskiftet går det inte jättefort i mitt huvud. Jag tänker så långsamt så det nästan börjat gå baklänges. Det här inlägget kommer antagligen ta upp emot en timme att skriva.
Det är ett evigt tjat om vår så här års och man ska tydligen vara konstant lycklig för att man vaknar klockar sju på morgonen av att det är ljust och varmt. Vad folk verkar göra när dom går upp klockan sju på morgonen i sin kranskommun är tydligen först och främst att sätta sig på tåget till Göteborg och sitta och fulfika på Fröken Ohlsson för att vara så där överjävligt dålig som man bara kan vara i Borås.
Sen måste jag, arma jag, vada igenom hoper av människor iklädda shorts(!?) och lyckas inte ens köpa en falafel till lunch för att falafelvagnarna utanför saluhallen är stängda. Jag får istället känna mig som en dålig turist och köpa en tråkig Espressohousemacka på centralen. Den gav mig ungefär lika mycket livsglädje som en rejäl rödvinsbakfylla när den avnjöts på en bänk med utsikt över Nordstan.
Så. Tre och en halv timme till att plåga sig igenom innan jag får åka hem och äta chips framför en dålig film på TV4. Missar Robinson gör jag också. Inte för att jag gråter så mycket över det. Jag får iallafall hutlöst mycket betalt för att sitta här och göra ingenting, ett plus.
Av någon outgrundlig anledning är jag oförskämt pigg idag. Städade köket och pratade med pappa imorse. Druckit kaffe och våndats över att gå till jobbet. Fantasierat om min fantastiska lön i maj, fast det hjälpte ju inte nämnvärt.
Provåt fejkon (sojabacon) till frukost och det smakade mest papper. Jag har visserligen aldrig ätit bacon men har det någon likhet med fejkon så verkar det vara en överskattat rätt. Lyckades se femton minuter av ett Xena avsnitt.
Det var ungefär som följer, Xena slogs, Xena drog punchlines. Tjejen som hette Pandora hade en ask. Sen tog dom onda asken (Pandoras ask, eh, är det referens till något eller?) men Pandora hade kvar barnet men var ledsen för att hon inte hade asken. Sen visade det sig att det inte var kungen som var ond utan hans lömske rådgivare/högra hand. Sen skulle Xena styra upp och då blev jag lite matt och gav upp.
Halvspringer från jobbet. Kallt men ändå inte när jag tar mig till centralen. På väg ut på Drottningtorget börjar jag avsky alla människor med resväska. De ska lämna staden jag bor i. Själv tänker jag stanna kvar och jag känner mig lite bättre än dem. Tvåans spårvagn till Linnéplatsen. Träffar Oscar och Niclas. Träffar Viktor. Spontanfylla på två starköl och en diskussion om innehållet i en petflaska. Cointreau och citronvodka tydligen. Två människor som eventuellt har sex under en filt. En promenad till Botaniska och sjuans spårvagn via Seven Eleven på Frölunda Torg hem till mig. Antonia dyker upp. Fler öl. Rompannkakor och kaffe. Oscar gör mackor. Niclas bygger ett skärp utav ett spännband som han hittar i köket. Bubbelbad för andra gången sedan vi flyttade in. Båda gångerna med Oscar. Hamnade plötsligt i en ungdomsfilm om dekadens. Tappar omdömet och balansen och bestämmer mig för en popklubbskväll. David dyker upp. Musikbyten och humörförändringar i rasande takt. All rom tog slut. David lånar mina kläder och jag impregnerar honom med hårspray. De andra börjar gå men jag kollar på Scrubs. Upptäcker att balansen försvunnit helt och ersatts av utmattning. Där försvann även lusten att dansa till pophits bland svåra Schillerskaelever med påsklov och desperata jämnåriga som inte vill gå hem tomhänta. Gör en till kanna kaffe som jag sen aldrig rör. Alla andra går men jag ligger på golvet en stund och försöker kolla på TV. Äter glass och mår lite illa utav det. Lägger mig ned på sängen med fönstret öppet och försvinner för en stund. Vaknar till och stänger fönstret utan att trilla ut genom det som jag alltid är lite orolig för att göra eller titta på utsikten för den delen och dricker sedan saft innan jag går och lägger mig utan att ha kommit ihåg att borsta tänderna men jag kom ihåg att dra ut sladden till perkulatorn i alla fall.
07:32 Vaknar
07:33 Är övertygad om att jag precis har fått ett sms
07:34 Försöker ta min mobil från nattduksbordet
07:34 Inser att min mobil inte ligger där
07:36 Börjat vakna till och ser mig runt
07:39 Har letat igenom hela lägenheten
07:40 Inser att klockan är 07:40
07:41 Alltså är ingen online på facebook
07:42 Ingen kan alltså ringa till min telefon
07:43 Är rationell och skriver ett inlägg om det istället
Jag avsäger mig all form av påskfirande i år. Eller ja, det har jag ju faktiskt gjort rätt ofta. Vem firar påsk egentligen? Jag tänker sitta hemma och kolla på TV och äta mitt äckliga lösgodis ur en påse och inte ett ägg.
Eller ja, egentligen kommer jag mest sitta på jobbet och hata mitt liv och casha in Ob-pengar på att förklara tekniska termer för pensionärer. Men men, det är min lott i livet.
Ibland förstår jag inte riktigt själv vad jag menar.
Oscar: "Nya bob hund var ju trefflig"
Simon: "Jag kan inte bestämma mig riktigt..."
Oscar: "Jag har inte lyssnat igenom hela men det är fint"
Simon: "Ja. Jag har liksom gått i perioder. Först gillade jag den, sen hatade jag den men nu börjar jag gillar den igen."
Simon: "Som en tjej"
Tina: "Iiih, får jag se på teve??!"
Simon: "Eh. Ja. På fyran?"
Tina : "Näe. Jag är klar med den."
Simon: "Men jag har ju precis börjat..."
Simon: "Jag är knappt klar med trean..."
Tina: "Eh. Hoppa över den, den är tråkig."
Tina: "Jag gick direkt till femman."
Simon: "Men..."
David skriver att det är något slags jubileum idag. Tydligen för youtubefenomenet där man tagit arabiska poplåtar och skrivit "lustiga" svenska subtitles med vad det låter som att dom (araberna) sjunger. Omåttligt roligt. Vidare har han skickat länkar som jag "måste" undersöka. Tydligen ska jag dessutom skriva ett informativt och fyndigt blogginlägg om det. We'll see about that.
(Vill du se att Dö på fläcken! handlar om något särskilt? Är det något du är intresserad av som jag inte tar upp? Skicka isåfall ett mail till carl.bildt@regeringen.se och berätta hur du tänker genomföra en skolmassaker. Glöm inte att ta med många detaljer.)
Tedieten på jobbet går rätt bra, fast imorse blev det en chock. Istället för english breakfast råkade jag öppna en liknande påse och plötsligt steg en doft av tuggummifjortis ur min kopp. I panik kastade jag styggelsen i papperskorgen och drog extra länge med vanligt äckel-earl gray för att eliminera all sötman.
Fruktte (notera avsaknaden av apostrofer och h:n, vi pratar svenska här) kan måhända vara den värsta styggelsen på planetens yta. Målgruppen för fruktte består oavkortat av gymnasietjejer som är med i den kristna skolföreningen, små barn och eventuellt David.
Av någon anledning fylla dessutom teställ på arbetsplatser världen över till ungefär 90% av fruktte. Sedan får vi vanliga människor som inte vill gå omkring och kittla kräkreflexerna helt enkelt falla hän åt att antingen slåss med näbbar och klor om dom få påsar finte som finns utplacerade (lönlöst, allt gott te försvinner på tre sekunder) eller köpa sitt eget (som man tappar bort).
Det är en hård värld och jag funderar ibland starkt på att återgå till magkatarrskaffet. Fast jag är inte så jätteintresserad av att känna när mina inre organ sakta fräts bort. Jag vet inte varför dom blandar kaustiksoda i kaffet på jobbet, men det gör dom.
Simon: "Mest synd tycker jag om dom som använder Internet Explorer 5 på mac."
Baby T: "Jag brukar skicka en låda blodiglar."
Simon: "Blodiglar är det enda sättet att avinstallera Internet Explorer, man sätter dom på hårddisken, så suger dom ut den onda..."
Såg en film på TV (okej youtube) idag. Den bygger på en rapport forskare gjort om hur farliga och ostoppbara dinosaurier är. Kolla på filmen här.
Samuel har en gång i tiden haft en karriär som andra långgatans största player. Det är diskutabelt om det är en ärorik titel, men jag gillade honom lite som det. Han kom som fin och oskuldsfull sörmlänning och erövrade Göteborg med sin charm.
Men ja, det är ju en annan historia. Samuel besitter dock oanade kunskaper om hur man imponerar på all sorts tjejer. Shaggy och David var i en livlig diskussion om hur dom skulle smöra för den iranska tjejen som bodde i lägenheten dom vill ha.
Samuel: "Köp en matta?"
Unisont svar: "VA?!"
Samuel: "Ja, till hennes pappa."
Unisont svar: "Va??"
Samuel: "Ja, det funkar alltid."
Samuel: "Fast nej... Det var bara på persiska tjejer."
Samuel: "Fan."
(Han är så söt. Han vill så väl.)
DN har gjort det igen! "Svenskarna kommer att fällas med IPRED" heter det i ännu en urtråkig artikel om en uttjatad lag. Hur livar tidningen upp detta? Med den här bilden så klart! Logiken? Slående!
Idag har jag alltså jobbat ett år på samma jobb. Det är nytt rekord, och jag samlar ytterligare en klase vuxenpoäng. Gratulationer mottages helst inte, tröstöl är rätt okej dock. Det är ändå bara fyrtio och några år kvar till pensionen.
Förutsatt då att pensionsåldern fortfarande är 65. Troligtvis kan den vara uppemot två hundra år, då det finns en populär teori (bevisad av forskare) att alla människor kommer vara cyborgs då. En annan populär teori är att velociraptorerna har tagit över och att "pensionålder" inte längre är ett aktuellt begrepp. Den som lever får se.
Jag slutade jobba för två timmar sedan. På den tiden har jag åkt till Kellys, druckit två öl, ätit en nachotallrik, skrikit på David, fått höra att Samuel är lika fin som tvål, åkt hem, ätit lite glass och nu är det nu. Om jag hade varit så här effektiv på jobbet hade jag aldrig behövt flytta till Comhem.
Oscar: "Det är lugnt! Jag var till hemköp och kollade, det fanns påsar!"
Oscar: "Alltså, påskris och fjädrar i olika färger. Hur kan folk missa att det är för att hylla velociraptorerna!"
Simon: "Pås-kris!"
Oscar: "Vart fan är alla påsar! XD"
Vem gillar inte Danny Boyle? "Trainspotting", "28 Days Later" och ja, jag gillar till och med "The Beach" lite i smyg, fast mest bara för att det är en så fantastiskt bra bok. Sen blev det en vacker, solig dag år 2006 och Danny beslutade sig att käka en hel årsförbrukning LSD och tyckte att Simon Beaufoys manus baserat på boken "Q&A" av Vikas Swarup.
Några år senare har vi alltså "Slumdog Millionaire". Den mest sönderhypade filmen sen "Babel". Taskigt bara att båda filmerna är så dåliga så att man dör av tristess. "Slumdog" kanske hade kunnat vara bra. Eller nej.
Okej, nu blir det spoilers här. Vi börjar med slutet på filmen. Skulle "Vem vill bli miljonär?" ha frågan "vad hette den tredje musketören som inte var Arthos eller Porthos?" som sista fråga? Bengt Magnusson skulle skitit ned sig av sorg om han hade blivit tvungen att läsa upp den frågan. "Så... B - Aramis... Är det dit.. Slut... Giltiga... Svar?" Spänningsfaktorn hade ju inte varit på topp direkt.
Sen tar dom upp alla okontroversiella saker som någonsin händer. Nej, ingen gillar folkmord, våldtäkt, organiserad brottslighet, folk som gör barn till krymplingar eller mord. Starkt att ta upp grejerna! Fint! Det här är lika intressant som en Disneyfilm. Seriöst? Seriöst.
Jag har efter två fruktlösa försök att handla kläder insett att jag inte är motiverad till det av någon sjuk anledning (jag har tydligen blivit för opop för att orka köpa kläder, det är illa det här). För att döva konsumtionshetsen så blev jag tvungen att handla gå in på adlibris och göra mig kulturell istället.
Så inom några dagar jag både Kalle Linds bok om människor det är synd om och Broder Daniel-biografin. Plus lite annat kul. Tydligen har min ytlighet försvunnit och jag är nu mest intresserad av nördlitteratur. Det är coolt.
Ja, då är det officiellt. Jag har varit på jobbet i typ en halvtimme. Jag lever. Jag kanske sover fortfarande dock. Imponerad? Ja.
Att tvinga på sig sömn har aldrig varit min grej. Jag ska upp och jobba om fem timmar ungefär, fast trött är jag förstås inte. Det lutar mot en skön arbetsdag imorgon. Mycket annat kan man väl iofs inte förvänta sig.
Kvällen har istället för sömn spenderats med en tur musiknostalgi i Thåström och Imperiets land. Tror det kan vara Markus Birros fel. Så klart, allt är hans fel, eller hur? Jag har även skickat in en högskoleansökan. Jag får lite ont i magen av tanken, men det är nog på det stora hela bra.
Jag vet ju faktiskt inte om jag har jobb ens över sommaren, och blir jag av med det här så är Göteborg inte staden med bäst läge för outbildade ungdomar sist jag kollade. Jag är antagligen nästan lika långt ned på näringskedjan som om jag kom direkt från fyrtio år på Volvobandet.
Jag jobbar hårt på det där med att anpassa mig till svenssonlivet och har glatt kollat på Robinson och åt en halv påse chips innan jag började må lite illa. Ska kurera mig med en kopp te tror jag. Men men, jag vet inte hur det går med mitt Robinson-beroende egentligen. Tänkte ju verkligen utveckla ett sådant, men seriöst är det ju ett ganska tråkigt program.
Typiskt TV att vara så okreativa. Inga zombies, velociraptorer eller ens Peter Birro. Vem gillar sånt egentligen? "Give everybody a gun // and put it on the television // that's reality TV I'd pay to see" som det heter i en av mina favoritlåtar.
För att göra det hela ännu värre har någon idiot till programchef lagt in Linda "hej jag måste ha knullat mig till toppen" Isaksson som programledare. Hon är ju seriöst efterbliven? På riktigt? Även om hon antagligen skriver hennes värdelösa repliker så förvärrar hon dom ju till den grad att man vomerar över hela hörnsoffan.
Jag försökte faktiskt googla upp vem hon legat med för att få ett jobb, men jag hittar inget. Utom massa trådar på flashback med människor som av någon anledning vill ligga med henne. Antagligen för att dom är fula och har så fula tjejer att till och med Linda verkar attraktiv.
Igår sa någon någon jätteseriöst och viktigt och antagligen hemligt till mig. Dessutom avslutades uttalandet med "och det här ska du inte lägga upp på din jävla blogg!" Tyvärr är mitt närminne inte vad det varit. Eller ja, det har väl inte varit så bra heller.
Om du, person som sagt detta, vill upprepa det för mig så löser du en viss förbryllelse från min sida. Dessutom kan jag vara en god vän och då faktiskt hålla din hemlighet utan att, ja, säg glömma bort den. Tack på förhand. Och varsegod.
Shaggy ser ut som en så vän man, men han har en dold sida. En slags super power kan man säga. Han är antagligen den enda levande människan som skulle kunna utmana the Todd (sidenote: det finns förvånansvärt få träffar när man gör en bildsök på Todd) i en high five-duell och gå levande därifrån. Kanske rentav som segrare.
Tyvärr är det något jag bara inte kan ta in. Antagligen för att han ser så snäll ut. Speciellt när jag blivit öldrogad på Kellys. Jag kan inte förstå hur han gör. Det är magi. Alltså, väldigt smärtsam magi. Mina händer känns fortfarande lite avdomnade tror jag.
Den här lördagen har inletts med oproportionerligt mycket huvudvärk. Inte okej. Jag skyller helt klart på att jag blev neddrogad av ölen jag fick på Kellys. På tal om den så gillar jag när dom vid bordet bredvid istället för att tvinga i sig ölen när dom ska dra vidare helt enkelt skjuter över halvfulla ölglas till bordet bredvid och säger varsegod. (Taskigt iofs att dom knarkade ned mig så jag fick huvudvärk (jag var helt nykter innan jag svär)). Det och porrbutikerna är väl vad som skiljer Andra långgatan från Vasastan antar jag.
För att vidare bygga på mina smärtor har jag av en outgrundlig anledning ett arbetspass imorgon som börjar 06:45, en tid som jag i vanliga fall helt enkelt har skrattat åt och påpekat att jag inte går upp så tidigt på morgonen. Ikväll blir Expedition Robinson och chips med andra ord. Äntligen får jag bygga på min svessonimage lite till. Återkommer eventuellt med mer bitterhet angående detta senare under dagen.
Jag fick en ny vän på msn idag. Jag tyckte verkligen att vi klickade rätt bra, vi hade en fin diskussion om våra liv. Hon jobbar extra med sin kompis Jen på en Internetsajt som är gratis och jag berättade lite om min samling actionfigurer föreställande Steven Segal och ja, one thing lead to another så att säga och vi bytte kreditkortsnummer och sånt där som man gör med vänner. Sedan, utan förvarning...
Naomi says:
"OH SHIT.. k I am late to start my show, I gotta get off msn...I will see ya inside my chatroom babe.. remember not to mention that I am upgrading u for free... You can use your msn name to sign in so i know it is you.."
Simon says:
"What... Wait! Seriously, I really think we should finish the discussion on american foreign politics first, we can't just... No. You know what, this isn't ok, you can't just.. Omg seriously. Don't go all 'I have to go to work' on me!"
Naomi says:
"AUTO-RESPONSE: hey just in the middle of my free webcam show if you want to watch click the link http://[sätt in valfri webcamsideadress]/sofia"
Simon says:
"What... ... Are you going auto reply on me?! BITCH! ... Wait! SOFIA!? It says your name is Naomi??? WTF???? ... ... ... SERIOUSLY ANSWEAR ME! ... ... Naomi..? ... ... Sofia..? ... ..?"
Noterade idag att det på dom hemskt messmörsgula messmörsreklamaffischerna även står "du glömmer väl inte?". Nej, klart som fan inte glömmer. Sjuka människor. Sjuka.
Följande meddelande mötte mig:
Jonas: "Vad sa du? Västkust som etta och ost som tvåa?"
Och där hade vi en mycket, mycket förbryllad stund innan jag kom på att jag bett Jonas reservera en frukostmacka åt mig på jobbet (Emelie, om du läser det här, du har blivit utbytt. Osäker på varför. Antagligen för att du gått hem när jag kom på det(hoppas du inte tar det så hårt)).
Idag åt jag gratismat på BK. Det är väl iofs knappast någon superlyx, men ändå lite lustigt. Under mitt senaste besök på en utav dessa fantastiska restauranger så lade kassören utan förklaring ett gratis meal-kort på min bricka. Väldigt mystiskt.
Sen dess har jag legat lite halvt sömnlös och funderat på varför han gjorde så. Var han lite kär i mig, har han sett mig på TV, var han extra snäll, var det ett insiderdrag för att krossa hamburgerjättens ekonomi eller var han bara ett stort bloggfan som av någon anledning jobbade på Burger King i Stenungsund?
(Jag väljer att tro på det sista alternativet. Jag har dessutom alltid sett mig själv som en bra förebild för tonåringar i småstäder.)
Jag insåg precis att jag inte orkat photoshoppa till min banner som jag tänkte göra dagen efter att jag startade bloggen. Å andra sidan skruvade jag häromveckan upp en IKEA-lampa som jag haft liggandes hemma i över två år (ja, i två olika lägenheter). Miraklens tid är aldrig förbi och så vidare.
(Sen gillar jag Bloggers snygga mallar, det är sexigt.)
Som alla vet brukar jag ofta besvara läsarfrågor i bloggen. Det kommer in något hundratal per mail varje dag och det tar ett tag att sortera ut dom jag anser vara relevanta. Idag var det Jonas som vann, igår ställde han följande fråga:
"Kan du förklara för mig hur de får bort maskarna ur blomjorden? Silar fungerar inte, eftersom det är barkbitar och annat skräp i, men aldrig maskar. Mystiskt va?"
Ja, Jonas, det kan jag ju faktiskt förklara. Det är ungefär som att du inte dricker t-röd (eller?). Blomjordsodlarna denaturerar jorden (med gift) innan dom planterar den. Sen får den ligga och gotta till sig rejält med massa näring och sånt. Sen tar man upp den igen. Dom maskarna som försökt äta av jorden har ju uppenbarligen dött eftersom man blir blind av denaturerade saker (bevisat av forskare) och multnat in i jorden. Mer näring.
I takt med att mitt liv mer och mer töms på intressanta företeelser så får jag också underligare och underligare fantasi har jag märkt. Framförallt är det nog mina drömmar som tar stryk. Jag har tidigare nämnt en traumatisk bloggmardröm och den är inte riktigt ensam. Jag har en till som jag legat och dragit på ett bra tag nu. Inte om bloggar dock.
Det var en fruktansvärt ångestframkallande dröm om att Jesper hade köpt messmör. Sen hade han i all välmening gett mig messmöret. Problemet? Jag avskyr det. (Okej, jag har nog inte smakat det sen jag var en meter hög, men det är nog i princip det enda jag inte lärt mig äta sen jag blev lite vuxnare, jag behöver en liten kräsenhetskälla kvar i mitt liv.)
Av någon anledning har det här gett mig helt oproportionerliga mängder ångest. Det värsta är messmörsreklamen som sitter vid Frölunda Torg, jag måste åka förbi den varje dag med spårvagnen, och varje gång jag anar den där gula reklamskylten i ögonvrån så dyker en klump av obehag upp i magen. Jag funderar starkt på vandalism.
Olle: "Puts the usch in the sUSCHi."
Olle: "Bra slogan för en sushiaffär."
Olle: "True story."
Det känns som att min verkliga sanningsenliga dag är rätt tråkig. Antagligen kommer bloggen gå mot något intressantare imorgon. Annars kommer det snart se ut som ett twitterfeed, något jag inte är sådär jättestort fan av (eh, okej, kul för dig med kanelbullar, men jag äter hellre egna än läser om att du gör det). Läget för tillfället: aningen stillsamt.
Jag gillar när tidningar illustrerar saker på ett snyggt sätt. Till exempel en snygg bild till en tråkig artikel. Livar verkligen upp!
DN verkar djupt chockade över att folk inte gick på deras fantastiskt fyndiga aprilskämt om VIP-kort på tunnelbanan. Fast ja. Antagligen gick väl en massa arga personer på det och skrev hotbrev till SL, så det kanske inte var så dumt att avslöja bluffen ändå.
Emmy stormade runt på jobbet och gnällde över dagens aprilskämt. Att man skulle få betala fem kronor koppen om man drack mer än fem koppar kaffe om dagen. Hon trampade dig så att säga. Fler sanningsrapporter inom kort.
Har duschat och funderat på Unni Drougge. På ett ickesexuellt sätt alltså. Det blev nog ingen blomjord idag känns det som, jag ska fixa lite mat innan jobbet istället. Kanske kolla på Gordon lite till.
Egentligen skulle jag köpt blomjord, men fastande framför senaste säsongen av Hells Kitchen. Att se Gordon Ramsey vara arg på folk gör mig lite varm inombords. Får se hur det går med blomjorden. Mina ambitiösa förmiddagsprojekt är kanske inte nyttiga. Nu ska jag ta en dusch och fundera över livet (blomjorden).
Okej, jag misslyckades lite, så istället för att äta frukost som en bra person råkade jag ta en bit ananaspaj till kaffet. Innan jag ätit något annat. Som tur var är jag ärlig med det i alla fall. Det känns skönt att ha erkänt.
Idag tänker jag kontra första april genom att skriva saker som inte är roliga alls. Och dessutom sanna. Just nu har jag precis gått upp. Kaffet är klart och jag tänkte dricka det framför datorn, sen ska jag nog äta frukost. Kanske även ta en dusch.
Inlägg
