Överarbetad

Inatt hade jag en traumatisk dröm om att jag höll på att skriva ett långt inlägg om Emperor Palpatine till bloggen (eventuellt för att han på åttiotalet var världens mest rynkiga person?). Utmattad av mina enorma researches så gick jag och lade mig sent på natten med det påbörjade inlägget i säkert förvar (förslagsvis inlåst i en låda under min kudde).

Morgonen efter vaknar jag av (osäkert hur) den fruktansvärda ångesten över att inlägget under natten blivit publicerat i ofärdigt skick. Utan min fantastiska slutkläm som jag var dödligt nöjd över men ännu inte hade hunnit föreviga i skrift. Den värsta ångest av allt? Jo, att alla gillade inlägget. Trots att slutklämmen inte fanns med. Det, det är ångest.