Morgonrutin 2.0

Jag har lyckats kombinera lathet och effektivitet på ett skrämmande bra vis faktiskt. Istället för att spendera varje morgon med att snooza i femtio minuter, kasta i mig en halv frukost och komma tjugo minuter sent till jobbet så har jag insett att om man går upp utan att snooza så blir man liksom, pigg.

Först kändes det dåligt. Jag har liksom blivit gammal plötsligt och gör sunda saker. Usch. Fast sen insåg jag att jag var så sjukligt effektiv när jag inte snoozade att jag faktiskt hann sova en halvtimme längre och ändå slippa hälla ut halva tekoppen och dessutom kommer i tid till jobbet. Jag har nu överlistat både ungdomligheten och ålderdomligheten och helt enkelt blivit win.

(Ja, jag är så bra.)