Det nya svarta

Fast inte som i en bra färg som alltid funkar. Snarare som i total mörk depression. Söndagsunderhållning är tydligen det nya fredagsunderhållning vad gäller TV. Eller så har jag bara inte kollat TV på söndagar på väldigt länge.

Parlamentet verkar ha gått ungefär tolv säsonger för länge. Robert Gustafsson gör samma miner som var roliga på nittiotalet men som i takt med att hårfästet dragit sig tillbaks blivit så sorgligt patetiska att det inte ens är synd om honom längre. Han är hunden man borde tagit på en åktur till veterinären med för åtskilliga år sedan.

Josephine Bornebusch däremot är ju omåttligt rolig med sina fantasiska improviserade imitationer. Hur skulle hon inte kunna vara det? Hon har ju varit med i fenomenala svenska dödsdramor som "Hundtricket" och dessutom jobbat med geniet Peter Magnusson. Det är skönt att se att det finns kvalitativ svensk humor. Eller vänta. Kan någon ta med henne när ni kör Robert till veterinären? Jag tror inte ens radhusboende volvoarbetare kan uppskatta det där programmet.

På sexan var det två runda oskulder med irriterande dialekter som fick folk att skämma ut sig lite. Ungefär som TV brukar vara. Fast lite billigare. Dags att återgå till att ta in allt mitt behov av tvtittande via min bredbandsuppkoppling, helt enkelt.