De sista spåren av manlighet

Jag saknar de flesta karaktärsdragen som vanliga män har (min drömdag innehåller varken en avsugning framför en Premiere League-match eller spejsiga nya fontaneller till min Volvo) men det finns lite manshumor kvar i mig iallafall.

Olle bjöd på bullar och kaffe i något tentafirande, i och med att det lockades gratisfika lyckades både Viktor och David tajma in det här med skrämmande precision. David försattes efter ungefär fyra sekunder i en av sina infinityutläggningar om sina livsproblem.

Dagen till ära var det en otippad natt full av otursmoment som rimligtvis bara David kan råka ut för. Kort och gott, David var full, skulle upp klockan sex på morgonen dagen efter och vid tresnåret klampar hans favorithjälte (obs ironi!) in genom dörren med kvällens finest (cheapest?) selection of kjoltyg (fantastiskt om än en smula objektifierande ord). En rimlig stund senare hörs ljud som såklart förvärrar stackars Davids natt lite ytterligare.

Här får man iaktta en intressant form av manligt grupptänk. Finns säkerligen en bra freudiansk förklaring. Sexualhån är hursom ett socialt mycket viktigt vapen och när David nämner att ingen kvinna rimligtvis kan tänkas åstadkomma dylika ljud på ett genuint menat vis så måste så klart alla andra i rummet unisont tystna, höja lite på ögonbrynen och le lite nedlåtande åt David.

Och någonstans så blir han förstås förkrossad i tre millisekunder. Det är vackert. Sekunderna innan de rationella tankarna tar över. Tack David (och Viktor och Olle) för dagens moment. Varsegod för dagens uthängning på Internet.