Bildbloggen

Många (okej) har klagat på att det är för lite bilder häromkring. Nu gör vi en ändring. Efter nio timmars slavarbete mötte jag upp Samuel, Antonia och Niclas för några öl och lite Alfapet på Kellys.



Vi lyckades ordna världshistoriens mest ångestladdade alfapetbräde. Man led mellan varje bricka man blev tvungen att lägga. Så här lidande såg Samuel ut:
























Det var alltså en tung afterwork. Utan ljus i varken horisonten eller tunneln. Men så är det ju. I livet. Osv.

Tråkigt på jobbet

Idag har jag försökt muntra upp min vardag med min T20. (Det är alltså en Tärning med 20 sidor. Okej?) För varje kund presenterar jag mig artigt och lyssnar ytterst sympatiskt på deras problem. Sedan rullar jag mina tärningar.

"Jaha... Så du har tappat bort ditt kort? Jag ska nog koppla dig till... [här är det en dramatisk paus då jag rasslar med tärningarna och sedan tar jag fram Bengt Magnusson-rösten] PENSIONSSPARANDE!!!!"

Både jag, mina kollegor och kunderna verkar genast lite lyckligare och vi skrattar gott tillsammans. Speciellt dom sistnämnda.

"Haha, jamenjajävlar Simon, det var skojigt, ja nu får jag nog ta och prata med dom, för du säger ju ändå det!" säger dom. "Du vet ju bäst! Hahaha!" Följer dom upp med. Ahh.

Dagens rekommendation

Dö på fläcken!-rekommenderar alltså. Det gör att jag slipper knåpa ihop ett inlägg på egen kraft dessutom. Tack David.

Ja, det är alltså David som vågar starta en blogg. Antagligen kommer han vara bitter i den och skriva saker om Kina. Kan vara kul. Svart katt, vit katt heter den (länk). Han påstår att det är något kinesiskt, men det är som bekant en jugoslavisk film.

För fler inlägg om David, klicka här (länk). (Oh yes, jag gjorde det, nu slipper jag blogga på typ hela dagen!)

Myrattacker

Igår lyckades jag och Tina promenera ned till Näset och dö lite av solslag, barnskrik och måsar. Det var en fantastisk dag helt enkelt! Förutom myrorna.

Jag har aldrig riktigt märkt myror förut. Dom bor i stackar. Man kan lägga döda djur i stackarna så kan man hämta upp skelettbitar sen. Om man vill. Dessutom bor dom på klippor, vilket verkar rätt harmlöst.

Tyvärr så hyser dom ett obegripligt stort hat mot mig! Eller så smakar jag gott? Jag tror jag fick i genomsnitt fem myrbett i minuten. Under flera timmars tid. Jag tror det gått så långt så att jag utvecklat en liten, liten fobi.

Det gör liksom inte ens ont. Det är bara... Jobbigt. Jag får lite panikanfall bara jag tänker på myror. Myror alltså. Vilka djur...

Dagens ordvits

Ikväll är det efterfest efter Siestafestivalen hos Adam och Caro, jag är, som synes (om man orkar ta sig en titt på tidangivelsen) rejält försenad. Likaså Petey. Här är ursäkten han tänker använda.

"Jag tog en siesta!"

Repeterar:

"Jag tog en siesta!"

Dagens kommentar

Idag vill jag tillägna ett inlägg till min vän Viktor, och framförallt dennes Facebookstatus som dök upp 02:30 eller något sådant, natten till idag:

"Viktor Nilsson blev utkörd från 7-11 för att han drev med dagens dödsfall. WIN!"

Dåliga människor

När någon dör ska man plötsligt bara se det positiva dom gjort. Typ glömma bort pedofilanklagelser. Därmed tänker jag ta på mig följande:

1) När Kim Jong trillar av pinnen tänker jag hävda att det är en tragedi för mänskligheten att en man som så lyckades revolutionera det nordkoreanska frisyrmodet.

2) Jag tänker gladeligen berätta om O.J. Simpsons fantastiska fotbollsspelande.

3) Ska vi passa på att hylla Josef Fritzl för hans snygga mustasch också? Ja. Jag tror det.

Och redan idag kan man börja tala vitt och brett om Hitlers motorvägar, Pol Pots kamp mot närsyntheten och vilken bra författare Dan Brown var. Tveka inte, börja hylla döda människor redan idag!

Dagens nördhumor

Jag varnar känsliga läsare. Läs inte.

Bongo: "Skulle vilja se en live re-enactment av en cowrun."
Bongo: "Folk som springer runt i en kohage med boffervapen och jagar korna."

Dagens konspirationsteori

Jaha. Så en mycket berömd popsångare/pedofil dör precis efter att han sålt ut 50 konserter? Från att ha varit skuldsatt hos alla från sicilianska maffian till Al Gore till att plötsligt sitta på en massa miljoner. Som han behövde betala tillbaks...

Så han dog. Som Aftonbladet uttrycker det så dog han under "mystiska omständigheter". Har vi hört den förut? Har någon sett Jim Morrisons kropp? Är det någon som kunnat bekräfta att Elvis inte lever?

Det är uppenbarligen ett fall av rent och skärt snyggförsvinnande. Han sitter antagligen lycklig i Thailand och gör.. Ja.. Vi vet alla vad han gör där. (ALTERNATIV LÖSNING: "AAARGHHH!! ZOMBIEES!")

Sommaridéer

För att inte dö en tapper och plågsam vikingadöd, ihjälbränd mot den karga asfalten, har jag börjat på ett projekt. Jag kallar det Att Gå lite Långsamare. Jag tillhör den del av befolkningen som blir ytterst irriterad av att inte röra mig fort framåt med fötterna. Det har jag alltså upphört med av följande skäl:

1) Inte dö en för tidig död på grund av värmeslag.

2) Få ett lugnare tempo på vardagen.

3) Ha lite längre utomhusstundet.

Hitills har det mest resulterat i 4) Att jag känner mig mycket mer stressad hela, hela tiden.

Hatarna

Det finns folk i vårt land som verkligen, verkligen hatar andra. Unni Drougge hatar män. Johan Stael von Holstein hatar socialdemokrater. Lars Ohly hatar frisörer*.

Sen finns det en glad, skäggig gammal gubbe som heter Peps. På sjuttiotalet så kom han på att vadfan, han är redan så glad i hågen vad gäller jamaikanska berusningsmedel att det var lika bra att starta ett reggaeband. Sagt och gjort började han spela in en mängd ganska sköna (och emellanåt lite äckliga, "Stir it up" funkar inte på svenska, har någon talat om det för honom?) baktaktslåtar.

Så en vacker dag i slutet på sjuttiotalet klarnade han till efter ett ganjarus som antagligen hållit i sig sedan typ sextiotalet och upptäckte att dagens ungdom hade hittat någon annan. Någon som gillade tajta skjortor och discomoves. John Travolta hade tagit den okulturella massan med storm (eller nått) och hade till sist nått fram till och med till Peps lätt insnöade skägg.

Peps gjorde vad alla stolta reggaeartister gör i det här skedet. Han började hata. Han hatade Travolta så jävla mycket att det gjorde ont. Så han skrev en låt om hur han tyckte att musik skulle vara. "Rotrock" heter den. Släpptes 1980. Här är ett utdrag:

"Medan rocken söker rollen
Och Abba tror att dom har kollen
Och Travolta den grisiga stollen
Trampar sig själv på tån"

Texten är väl sådär hatisk. Ingen sunt tänkande människa gillar väl Travolta eller Abba? Men har ni hört låten? Ja. Jag förutsätter det. Har ni tänkt på Peps tonfall? Hur han verkligen liksom spyr lite samtidigt som han säger Travoltas namn. Så mycket hatar Peps.

Men visst, vi ska väl vara ärliga, eller hur? Vem fick rätt? Peps är idag en harmlös skägg-gubbe som man bäst känner till för att alla vill lyssna på "Oh boy!" minst en gång om dagen hela sommarhalvåret medan Travolta är en ond scientolog som äter barnahjärnor till frukost och spottar på krymplingar (obekräftat).

Någon dag hoppas jag att det är Peps, Travolta och ett grovkalibrigt vapen i den förstnämndes hand. Det gör Peps också, det vet jag. Det är våran hemlighet och jag ska göra allt för att han ska lyckas.


*= Notera min svennesatir, jag skulle kunna bli en fantastisk panelkomiker. Parlamentet nästa? Jag kan sitta och titta på när Robert Gustafsson imiterar Carl Bildt och lyssna på Tobleroneskämt dagarna i ända. Ahhh, det hade varit livet det.

Nedläggningshotet!

David: "Filmen har försvunnit från bloggen."
David: "I början var det en hypeblogg."
David: "Nu är det bara en blogg."
David: "I bloggosfären."
Simon: "Det suger."
David: "Det är en kulturgärning."
Simon: "Jo..?"
David: "Det vill säga..."
David: "Ju fler inlägg..."
I kör: "DESTO FLER LIZA MARKLUND!!!"

Jag vet inte om jag kan leva med mig själv längre. Eventuellt kommer det här bli det sista inlägget någonsin, det här tar för hårt på mig. Det är inte roligt längre. Jävla Liza Marklund, fan vad du ska förstöra. Äckligt. Jag känner mig utnyttjad.

Lathet lönar sig

Efter att hittat på bra ursäkter i några veckor beslutade jag mig för att återuppta gymbesökandet igen. Något sorts naivt försök att... Ja, jag vet inte. Inte dö av kontorsstolssittning kanske. Följande problem uppstod:

1) Jag glömde bort att gå dit fram till klockan elva.

2) Hittar inte mitt gymkort.

3) Letar febrilt (läs: måttligt engagerat) en lång stund.

4) Inser att det låg i väskan som någon tog ur mitt tält på Siesta för snart en månad sedan.

5) Inser att gymmet börjat med sommartid och har stängt mellan 12 - 16 så det är inte längre någon idé att gå dit och gnälla.

Jag skjuter upp mitt aktiva liv en dag till, med andra ord.

Fel, fel, fel

Efter några sköna år borta från min näthinna har Sandra Bullock nu gjort comeback med en romantisk komedi (topp ett äckliga ord i svenska språket: 1. romantisk komedi). Tack Sandra. Jag har verkligen längtat efter att se dig igen, du är nämligen en av dom mest värdelösa skådespelarna jag vet. Dessutom ser du jobbig ut. Herregud, byt karriär?

Okej, Sandra spelar iallafall inte bitter kvinnlig polis den här gången. Hade det blivit en till "Murd3r By Num8ers"* (Eller "Iskallt Mord" som den av någon outgrundlig anledning hette på svenska) hade jag faktiskt mått sämre. Och hon spelar iallafall inte en skönhetsdrottning (seriöst, hon är ju ful?) som också är agent och värdelös. Alltid något.

Faktum kvarstår, jag möts av affischer på Sandra Bullock varje gång jag tar en spårvagnstur någonstans, det klassar jag inte som ens lite okej. Jag hade hellre genomlidit en konsert med Jonas Brothers än se en enda affisch på Sandra Bullock till.

*= Ja, dom stavade det verkligen så.

Turister, söndagar och hårdrock (saker jag inte gillar)

I efterdyningarna av ännu en omgång stadiorock så skriver GP att folk tyckte att AC/DCs ljud inte dög. Jag antar att det är för att medelåldern var över 40 och dom flesta besökarna snittade en konsert var femte år. Fredrik Strage tyckte iallafall att det dög fint, och då gjorde det väl det.

Strax efter att jag läste dom övertråkiga insändarna om konserten började jag få tillbaks mina undanträngda minnen från söndagen. Dom där hemska upplevelserna av att i strålande solsken ta en lugn promenad någonstans i Göteborgs innerstad en sommardag. Fast inte vilken sommardag som helst, utan en där femtio tusen extra turister kommit för att titta på ett avsomnat, överbetalt rockband.

En dag då det är okej att gå med sin ölmage ute, det är okej att dricka smuggelöl och skrika på skånska mitt i stan. Det är okej att ha på sig beigea chinos och en splitterny hårdrockst-shirt trots att man jobbar som mellanchef i Skövde.

Man svenssonåker ett intercitytåg och dödar några timmar med Mariestads mellanöl för 47 kronor burken. Hoppar av och köper en glass och en två storlekar för stor piratat t-shirt av en kille som pratar engelska med konstig brytning. Sen vandrar man igenom staden och beter sig allmänt jobbigt, äter på Hard Rock Café och låtsas att 79-kronorslager är exklusivt.

Sen är det bara att köa någon timme, headbanga med sin gubbsnagg och sen tåget hem till Dalsland igen. Kanske en ledig måndag för att njuta av en långhelg. Nått att berätta för barnbarnen.

Nu ser jag bara fram emot att U2 kommer till stan. Det blir lika roligt som när Göta Kanal 4 kommer på bio.

Domedagsprofeten

Idag läste jag ett superkäckt Metronummer på väg till jobbet. Dom avhandlade i vilka parker man får dricka öl, hade en pedagogisk frågestund kring situationen i Iran och hade låtit någon praoelev intervjua Regina Spektor så klantigt så att man mådde lite illa.

Och så hade dom ställt några frågor till en kille som heter Stefan Engeseth. Han är så okänd att han inte finns på Wikipedia (varför intervjuar man någon som inte finns på Wikipedia, det borde vara olagligt, en dödssynd! Du ska inte lyssna på NÅGON som inte finns på Wikipedia!). En googling talade om för mig att han gillar att föreläsa för folk.

Iallafall, han hade delat ut sin bok (vad skriver han om? föreläsningar?) till folk för att... Det var häftigt? Vem bryr sig. Jag skulle iallafall vilja saxa ut sista metrofrågan:

Kommer du att lägga ut ljudboken på The Pirate Bay?

- Det är ingen dum idé. Jag tycker att det är spännande med Pirate Bay. All kulturkonsumtion kommer att ge fler Liza Marklund i framtiden.

Vi provar igen, sista stycket:

"All kulturkonsumtion kommer att ge fler Liza Marklund i framtiden."

Vi provar igen:

"All kulturkonsumtion kommer att ge fler Liza Marklund i framtiden."

Jag tar Härmed ett Starkt och Definitivt avstånd från all form utav kultur. Jag Fördömmer samtliga piratkopierande jävlar och jag tänker aldrig läsa en bok, lyssna på en skiva, se på en film eller ens slökolla på någon jävla Ariel-reklam medan jag äter frukost. Jag vågar ta avstånd från Liza Marklund, stöd mig i min kamp och sluta konsumera kultur!

Självplågeri

Igår fick jag den geniala idén att jag verkligen, verkligen gillade crêpes. Problemet i det här scenariot är att jag verkligen, verkligen gillar pannkakor också. Risken är alltså överhängande att jag bara äter upp alla pannkakor jag lagar.

Som tur var är jag ett geni och blandade såklart i grahamsmjöl i pannkakorna så att dom smakade typ kartong. Det fungerade över all förväntan! Jag åt inte upp mer än en halv innan jag blev så ledsen att jag sparade resten till att kreppas.

Varför delar jag den här plågsamt ointressanta anekdoten med er? Jag vet inte. Jag skadade mig själv, därför får jag även skada andra, antar jag.

Handikappad jävel

Jag håller på att bygga upp en ohälsosam vana. Det började någonstans där jag insåg att second hand-böcker är absurt mycket billigare än ny-böcker. Och att det är ett dugligt sätt att roa sig på när man av okänd anledning hamnar någonstans där det säljs absurda mängder dammiga möbler och tantklänningar.

Det har lett till en ökad bokinhandling. Problemet består av att min bokkonsumtion inte ökat i samma takt. Ett annat problem är att jag gillar att läsa i den nyaste boken jag köpt och saknar tålamod. Så det kan t.ex. ha lett till att jag har gått från att läsa en eller två böcker åt gången till tio eller tolv böcker åt gången.

Varför det är hälsovådligt? Ja, tänk själv? Om man har bergvis med bokstaplar över hela sitt rum så kan minsta lilla hostning orsaka en lavin! För att inte tala om alla tusentals smittohärdar som ligger och gror i andrahandsböckerna. Tolvstegsprogram, tack!

Internet

Ibland förvånas jag av Internet. Som när jag hittar en länk till en sida som heter "Explosions and Boobs" (länk som man väl kanske inte ska klicka på på jobbet). Där har man kombinerat explosioner och bröst (obs, ej nakna sådana) till allas (alla män som gillar actionsfilmers?) glädje. Upphovsmakaren har verkligen en affärsidé på lut...

Dagens fundering

Jag har tänkt på att när jag mobilbloggar blir det lite som att skriva dålig poesi. Utan att man behöver göra något. Min mobiltelefon bara hitte på-delar texten på finurliga vis. Det är jag och Bob Hansson som kan. (Alt. Bob Hansson och min mobiltelefon som kan.)

En midsommardagsmardröm (skojig titel?)

Efter mitt sedvanliga resestressande har jag fastnat på en buss mot
bohuslän. Det är ett fantastiskt ställe att vara fast på.

Artonåringarna bakom mig konstaterar att det kommer bli "bra som fan",
det kommer "inte alls vara som hemma i Lerum" och dom kommer bli "så
jävla fulla". Stämningen på bussen är på topp.

Skämt i stil med "höhö, ingen alkoholförtäring på bussen!" följt av
comebacken "inga grisar heller!" Jag ska helt enkelt sjunka in i min
gameboy och hoppas vid allsköns gudar att ingen börjar spela rnb-låtar
på sin mobiltelefon.

--
Skickat från min mobila enhet

Kändisspotting, fortsättningen

Igår fick jag återigen nöjet att se mr Franke (länk) vara sitt hårda jag - i Borås! Vad gör världens coolaste kille i Borås? Ja, antagligen skulle han väl titta lite på Morrissey. Nu lyckades jag inte iaktta honom under själva spelningen, men jag hann få lite glimtar av honom innan/efter.

1) Franke står utanför och röker, han ser obehagligt häftig ut och har givetvis på sig klanderfri rockabillyfrisyr och skinnjacka. 2) Franke står i baren och beställer öl. Han ser givetvis jättejättehäftig ut. 3) Franke står på uteserveringen och röker, han ser väldigt väldigt farlig ut. Effekten dras väl dock lite ned av att alla hans vänner är två huvuden högre än vad han är. Men men, man kan ju inte få allt.

Kändisspotting

Tydligen har jag fikat bredvid Karolina Klüfts familj (minus Karolina då) idag. Det är lite av ett fantastiskt moment för mig. Fast här är mina topp tre kändismoments:

3) En gång, på en fest, drack jag vin med Robinson-Jesus. Det var i Kortedala har jag för mig.

2) Bob Hunds ena gitarrist bad mig dra åt helvete och sa att han "inte vill se mig igen på hela kvällen". Detta var på Restaurang Trädgårn, en sommardag i Borås.

1) När Ebbot DJade på Kontiki tog jag på hans mage. Den var najs.

Topp ett fjortisord

Jag fikar med Tina i Växjö och lär mig uppskatta småländska
tonårsbekymmer från människor halvvägs till trettio. Mitt favoritord:
respektlös.

Sammanfattar det mesta kan man säga. I Småland vill alla höra varandra
skrika verkar det som. Helst skulle jag vilja se dom tystna.

--
Skickat från min mobila enhet

Bloggdöd, jajävlar!

Inga uppdateringar sedan i torsdags? Har jag blivit senil och glömt mitt password, har google ätit upp mig eller har jag gått i ide? Njä. Men en studentfest i Borås, en helg hos föräldrar och nu en tur till södern kommer hålla mig obloggandes ett tag till.

Dessutom hade jag stängt av mobilbloggningen? Vad är grejen? Den är påslagen igen iallafall, förvänta er sporadiska uppdateringar. Normal hastighet återupptas förslagsvis efter midsommar. Nu ska jag njuta vidare av min semestervecka. Osv.

Människor som inte gör allt

Systembolaget har, återigen, påbörjat en av sina visa legg-kampanjer. Ingen fattar riktigt varför eftersom alla under 40 blir leggade (förutom av den konstiga kassörskan på Frölunda Torg, hon som alltid tittar frågande på mig när jag visar mitt legg och frågar varför jag visar det).

Iallafall, är det någon som missat fenomenet så går det ut på att om man visar sitt legg för kassörskan/kassören innan denna frågat efter det så vinner man. Och då vinner man en liten rosa burk med små konstiga godistabletter i. En fantastisk tävling i att dra snabbast, man blir lite till sig när man tänker på det.

Eller nej. För dom sitter där lite slött i kassan och medvetet drar ut på leggfrågan så att man liksom inte kan misslyckas. Vart tog tävlingsmomentet vägen?

Hade jag varit sytembolagskassörska hade jag aldrig låtit någon halvtrög arbetslös ungdomsjävel få snylta till sig en godisask med sina Pripps blå. No fucking way! Jag hade frågat direkt! Innan dom ens hunnit fundera på att ta fram legget! Jag hade frågat innan personen före i kön ens hade hunnit betala! Jävla amatörer.

Jajävlar

Hisingen brinner idag, för dom som missat det. Det är nästan så man myser lite när röklukten då och då blåser in på kontoret. En liten del av ön är borta. En liten, liten seger. Fortsätter vi så här så slipper vi dom snart.

Andra kreativa förslag:

1) Bränn broarna - osäkert hur man egentligen "bränner" broar nuförtiden dom verkar vara av rätt flamsäkert material, men skam den som ger sig, som det heter.

2) Kärnvapen - kan dock få jobbiga konsekvenser.

3) Gris-/fågel-/övrig influensa - verkar inte funka.

Världshistoriens sämsta gåta

Det finns en gåta som går i lite olika varianter. Det ska vara någon form av "crazy" tankevridargrej som ska förvirra folk. För folk är dåliga. Min vän Jonas publicerade nyligen följande form av gåtan (länk):

"Det var en gång tre luffare som sökte husrum för natten. Helt plötsligt stötte de på en bondgård och de frågade bonden om de kunde få bo på loftet i stallet en natt för 10kr vardera. Jodå, det skulle gå bra tänkte bonden och fick 10kr var av luffarna. Totalt 30kr.

Morgonen därpå lämnade luffarna tidigt och bonden fick lite dåligt samvete över att han tagit så mycket betalt. Han gav således drängen 5 enkronor för att lämna tillbaka. Drängen satte sig på en häst men tänkte då följande;

Det är tre människor och detta är fem kronor. Om de får varsin så blir det jämt och jag får 2kr för besväret. Sagt och gjort, drängen tog två kronor och gav tillbaka varsin krona åt männen.

Männen har således betalat: 10kr - 1kr = 9kr.
Drängen tog 2kr för sitt arbete = 2kr
3 x 9 kr = 27kr + drängens 2kr = 29kr.

Vad hände med den sista kronan?"

Ja, vad fan hände med den egentligen? Den försvann? Ett monster åt upp den? Eller är alla gåtmakare efterblivna? Eller har dom bara inte läst lågstadiematte? Vem vet.

Bonden får 30 kr, ger bort 5 kr. Bonden har alltså 25 kr.

Drängen får 5 kr ger bort 3 kr. Drängen har alltså 2 kr.

Luffarna får 3 kr. Dom har alltså 3 kr.

25 + 3 + 2 = 30 sist jag kollade iallafall. Den sista kronan finns inte. Det är en motherfucking urban legend och beviset på att gåtor är utdaterade.

Dödsrocken och kristendomen

En annan favoritbloggare är Jag stannar hellre hemma. Han åkte inte på Sweden Rock utan nöjde sig med att sitta i sin soffa och kolla på bilder och hata besökarna. Det verkar vara en riktigt jävla god man som förtjänar all kredd.

Tack vare hans fantastiska blogg blev jag tipsad om att ett par av killarna som hittat på Metal Bibeln [sic] suttit i TV4 Nyhetsmorgon och gjort bort sig rejält (sevärd länk). Här är en bild:

Här har vi alltså två riktigt hårda metalkillar. Den ena iförd en splitterny jeansjacka, flint, grånande skägg och skeva solglasögon från Rusta. Han har även en splitterny tröja med hårdrocksmotiv. Jag antar att han kompletterar detta med ett par Doc Martens putsade till att glänsa, utan minsta lerfläck. Han lär ha passat in på en spyindränkt camping. Han kallar sig själv metalpastor. En metalpastor är i hans mening "en pastor som också gillar metal."

Hans kompis - metalbibelns författare om jag förstår det rätt. Sitter också där glatt i sin bakåtvända truckerkeps och splitternya gekåsskinnjacka. Han är metal ut i fingrarna, riktigt osar sunkig hårdrockscamping lång väg och lär därför kunna bonda med alla på campingen.

Här är lite citat:

"Jesus var ju väldigt orädd, en långhårig rebell som vågade ryta till mot samhället [...] och det är ju något som ofta händer i hårdrocken."

"Man kan ju byta ut orgeln [i kyrkan] mot distade gitarrer."

"Musiken är som en kniv, den i sig själv är neutral, varken god eller ond, precis som musik [...] det är den som håller i kniven som avgör."

Det är alltså två av gatans smartaste killar, och deras metalbibel har gått i 44 000 ex enligt dom själva. Ja, alla vet ju att toapappret på bajamajorna ofta tar slut, och om man måste gå så måste man gå, så att säga...

Sist men inte minst! Irriterande uttalslexikon! Vill du smälta in bland kristna hårdrockare bör du använda följande uttal (det är även ett bra sätt att smälta in i TV4 Nyhetsmorgon, dom är verkligen down with it med ungdomsspråket):

Metal - Uttalas "mätall" ungefär som en dalslänning skulle säga om sin fackförening.

Sweden Rock - Uttalas "schviden rock" med lite lätt läspning och ett väldigt amerikanskt "rock"

Reggae - Uttalas "raggä" ungefär som "Ronny och Ragge". Antagligen för att dom hatar reggae.

Dagens tjuvlyssning

Jag tar bratbussen (den som fortsätter mot dom fina villaområdena vid kusten) hem idag. Det leder till ett gäng sköna kommentarer:

Värdelös person 1: "Eh, jag skulle ALDRIG hänga på ÖP iallafall!"
Värdelös person 2: "Näe, ÖB är så jävla äckligt!!?"
Värdelös person 1: "Eh, hallå! Jag menar faktiskt ÖP - Önnereds Pizzeria!!!"

--
Skickat från min mobila enhet

Dagens iakttagelse

Göteborg har lagt ned, i runda slängar, fyra miljarder på att etablera konceptet Ullevi. Gamla-, nya-, jättegamla- osv. Tyvärr gick samtliga pengar åt till sunkiga finmiddagar på avenyhak.

Ajaj tänker man då. Borde man inte betalat sina grafiker lite bättre? Jag tror att deras nya slogan "Ullevi - in arena i staden" har plats för förbättring. Man skulle tex kunna lägga in ett "D".

--
Skickat från min mobila enhet

Dagens arbetsdag

07:55 - Plågsamt uppvaknande
09:07 - Plågsam spårvagnsresa
09:41 - Kaffe från 7-11
09:53 - Jobb
10:01 - Jonas är på jobbet trots att han är ledig
10:02 - Frågar Jonas om han vill ta mitt arbetspass
11:45 - Arbetsdagen är slut

Dagens fundering

Är det inte jättejobbigt att ha rakat huvud när man har fettvalkar i nacken? Rakar man liksom i valkarna då eller hur gör man? Det ser obekvämt ut. Nackbantning? Dags att låta håret växa ut?

Underliga upplevelser på hemväg

För att riktigt förgylla en fantastisk arbetsdag hamnar jag givetvis bakom två riktigt sköna tjackpundare. En man och en kvinna. Den ena halvt sovandes och skrikandes den senare milt manisk.

En milslång tjackdiskussion uppstås om 1) Joey Tempest 2) hur mycket dom älskar varandra 3) tvåtusentalet 4) Joey Tempest 5) Joey Tempest 6) Vems använda spruta som är vems. Vid punkt sex inser jag att jag antagligen kommer dö av spontan världslesshet om jag inte flyttar mig och sätter mig några säten fram. Givetvis höjs rösterna också.

Jag får därefter höra en fortsatt diskussion om Joey Tempest. Han är härmed känd som tjackpundarnas Jesus. Tydligen så är det så jävla najs att knarka för pantburkspengar medan man lyssnar på en riktigt grym final countdown. Här har ni en anledning att inte börja ta droger, barn - man börjar lyssna på Europe!

När jag gått av på Frölunda Torg och slentrianhandlat på Hemköp möter jag en tjej i högstadieålder i den motsatta rulltrappan. Hon skulle eventuellt ha kunnat rädda sin begynnande övervikt om det inte vore för cheeseburgaren hon knölade in i munnen och donkpåsen hon hade i handen. Plötsligt känns tjackpundarna rätt fräscha ändå. Det är ungefär där jag börjar inse att det är något som slagit riktigt slint i mig, men jag kan inte riktigt rå för det.

Dagens tacksamhet

Ibland sitter jag med ångest klockan fyra på eftermiddagen och har inte skrivit ett enda inlägg. Det enda jag intresserat mig för på hela dagen är något obskyrt internskämt på låtsasbrittiska som jag inte riktigt kan förvänta mig att folk ska ens dra på mungipan åt och ingen inspiration så långt ögat kan nå i kontorslandskapet. Tacka vet jag Jonas.

Steg 1:
Ett underligt vad ingås, glöms bort och blir ogiltigförklarat men straffat står av någon anledning kvar. En förberedelse görs. Läs mer här.

Steg 2:
En exalterad norrländsk man föreslår ett häng utanför entrén. Han skuttar genom korridorer mot frysen där han gräver fram en liten, liten illaluktande låda.

Steg 3:
En inte fullt lika entusiastisk norrländsk man sitter dystert utanför vår entré och äter sin glass med finsked. En spännande doft sprids. Dom närmaste fem-sex kvarteren utryms, men ingen märker något för alla cheferna har tagit långlunch och ingen bryr sig om oss andra.

Steg 4:
Efter en liten, liten tugga har jag en underlig smak i munnen. Munnen hos mannen på platsen fräter antagligen hål i headsetmicen. Kunder i andra änden landet dör av spårämnen som flyger via kopparledningarna. CIA beslagtar honom som massförstörelsevapen.

Steg 5:
En norrländsk man drabbas av plötslig ångest vid insikten att han 1) under en halv arbetsdag tvingas sitta och lukta mördare 2) har en anställningsintervju imorgon och intagit en mängd vitlök som skulle kunna dräpa ett kompani fulla mexikaner.

Världens hårdaste kille

Ja jävlar. Den här killen kanske ni känner igen? Jag kallar honom Franke iallafall, för han sjunger i Franke. Det är ett band från Göteborg om någon missat dom. Dom är rätt bra också. Och det här är den coolaste killen i världen.

Han satt två säten framför mig och Tina på spårvagnen idag. Det var typ det coolaste i mitt liv. Allt Franke (okej, han heter nått annat jag vet) gör är så jävla hårt. Han gör det coolt, tufft, hårt och bra. Så jävla rakt fram, solar plexus. Killen dödar dig.

På scenen röker han snyggt, slår snyggt på cymbaler, får folks hjärtan att stanna med tamburinen och har dessutom en mycket prydlig frisyr. Sen sjunger han lite ibland när ingen annan orkar, men mest står han och är jävligt snygg så att alla kommer ståendes och ingen egentligen bryr sig om huruvida spelningen är bra eller om han bara är jävligt snygg i rökmaskinsrök och blått strålkastarljus.

Ibland så tänker jag lite på honom och dör av avundsjuka för att jag inte är lika hårdast. Här är ett halvtaskigt youtubeklipp iallafall, så ni kan förstå hans bästhet (länk). Men jag tror inte man förstår ändå. Det krävs nog att se honom. För ärligt talat, en kille som åker spårvagn så snyggt, han är nog inte dålig på något.

(Tack Rockfoto för att jag fick lov att ta eran bild.)

Livet, fullt av motgångar

Jag sätter upp små, mycket konkreta mål i min vardag för att hålla mig flytande. Ofta kombineras dessa med belöningar. Det är självhjälp på högsta nivå har jag hört. Ibland ska jag dammsuga om jag får popcorn. Idag skulle jag orka handla på LIDL och få köpa ost som belöning.

Tror ni inte LIDL har slutat med sin billiga ost och har börjat sälja dyrost? Dyrost är dyrt och jag blir genast småsnål trots att jag får mina skattepengar om ett par dagar. Nu ska jag gneta och finäta dyrosten långsamt och försiktigt. Eller näe.

Jag ska bara samla ihop smulorna och smälta ned dom till smältost och forma till en ny, liten ost, bara för att tjäna in alla pengarna jag lade ned på dyrosten. Usch och fy! Ångesten (obs, ingen ångest) dämpades först när jag fick Gameboyemulatorn att fungera på Olles tvspel och kunde spela Final Fantasy i lugn och ro.

Dagens syssla

Måndag, jobb osv. Jag har roat mig med Nummerupplysaren (länk) och det är väl det enda glädjeämnen. Det är dessutom ganska grått ute och jag jobbar på jobbet. Jag har fått låna Olles tvspelsmaskin så jag vill hem och spela tvspel, men aldrig får man som man vill.

Frukost med Tina, del 3

Tina: "Hur skriver man inlägg på din blogg?"
Simon: "Hemligt."
Tina: "Hahahaha!!!"
Simon: "Du kan väl ändra till rätt typsnitt iallafall?"
Tina: "Hahaha!!!"

Lögner, hackning och sånt

Det ryktas att någon tjej hackat bloggen och skrivit saker som inte är sanna. Eller som kanske är sanna. Vem vet? Borde jag kanske rensa ut mina sparade lösenord? Kanske. Men ändå.

Frukost med Tina, del 2

Tina: du ljuger, du får aldrig mer ligga.
Tina: Dessutom är grisen en man. Det ser man för ögonen sitter så tätt.
Simon: meh...

Frukost med Tina, del 1

Tina: "Du gav mig grismuggen."
Simon: "Det bara blev så."
Tina: "Att du aldrig kan göra något rätt."
Simon: "Näe."
Simon: "Men den passar dig."
Simon: "Eller jag menar jag borde gett dig kattungemuggen."

(Snyggt räddat!)

Recept för en bra filmupplevelse

Hitler

+

Zombies (= Nazizombies)

+

Milla Jovovich

=

WIN!

Dagens dilemma

Följande är saxat ur DNs relationsfrågor:

"Fråga: Jag är omgift sedan 5 månader tillbaka. I början av mitt nya äktenskap kunde jag acceptera min nya fru som hon är, men detta ändrade sig snabbt. Det känns som att hon äcklar mig mer för var dag som går.

Jag tänker på och söker mig till mina gamla flickvänner för sex. Några vet om att jag är gift men låter mig ändå ha samlag med dem, andra vet inte om det.

Jag har inte haft sex med min fru på de senaste 4 månaderna. Hon tror att jag är impotent. Det är naturligtvis fel. Jag har ett väldigt aktivt sexliv men dock inte med min fru.

Hjälp, vad göra? Ska jag ge upp mitt äktenskap? Mitt första äktenskap varade i 19,5 år nästan felfritt. Jag var otrogen två gånger under det men fick fruktansvärt dåligt samvete då min första fru var en väldigt vacker kvinna enligt alla mått mätt.
Charlie "

Så, det är så man gör ett blogginlägg utan att skriva något själv. Jag har highlightat dom roligaste bitarna, för att jag är så egotrippad att jag måste visa vad jag tycker är kul. Tack!

Dagens besvikelse

Framför mig på spårvagnen, precis samma tid och kanal, sitter en lång
gestalt med uppdragen luva på camouflagejackan. Spänningen tätnar. Är
det världens hårdaste tjej igen?

Såklart inte, bara någon tattig jävel som ska av på brunnsparken.
Livet är fullt av besvikelser.

--
Skickat från min mobila enhet

Dagens dåliga bloggare

Jag kollade lite på dom andra nio bloggarna som skrivit om artikeln jag nämnde nyss. Här är titlarna på deras inlägg med mina kommentarer:

"Dagens vädjande 090604"
Jaha? Du har en bild på en kille framför en pansarvagn också. Ja-aa.

"20 år sedan skammens dag"
Skammens dag var även igår, i förrgår och idag. Dessutom är du nyliberal. Där har vi en skam.

"Mannen framför stridsvagnarna ser ut som Dawit Isaak"
Här hade man kunnat tänka sig att det här var en lustig artikel, men han jämförde faktiskt bara Dawit och killen som stod framför stridsvagnarna var typ samma sort person. Kul. Dessutom är du folkpartist. Vad är ditt problem?

"20 års minnet av det kommunistiska upproret"
Sär skriven artikel om kommunist övergrepp är jätte intressant.

"Kina, misär, oreda, folkmord och diktatur!"
Bäst hitills, innehåller ett utrop, men killen har en bild på en bil i sin banner. Retard? Hell yes.

"Ett dystert tjugoårsminne"
Jamengrattis!

"Kina fortfarande stängt och hemligt"
Precis som din pappas låda på vinden? Precis som den här bloggen i Kina?

"Syns du inte finns du inte"
Typ som riktigt, riktigt små insekter, dom finns inte. Vad har det med Kina att göra?

"20 år sedan Himmelska fridens torg"
Nej, det finns fortfarande där. Och en till folkpartist!? Vad är grejen? Är det deras favorite historical moment eller vad?

Sammanfattningsvis, mina blogginlägg och mina inläggsrubriker är bättre än minst alla andras. Speciellt dom som kommenterar DN-artiklar. Dom verkar inte riktigt ha något liv.

Dagens bild (alt. DN - dom som aldrig upphör att roa mig)

Visst är det fantastiskt illustrerat?

Dagens fascistmetoder

Min kära (?) kollega Jonas som driver den jättegrabbiga bloggen Liv och Leverne (reklam!) har lurat in mig i en fälla. Igen (?). Det är som man brukar säga, pitebor är inte pålitliga. För dom... Gör saker. Såattehh...

Jaja. Jonas är lite svag för att hitta på grejer. Till exempel att se ut som Lasse Kronér. Till exempel att skriva ett bindande kontrakt på att alla av manligt kön måste ha på sig slips och skjorta på jobbet varenda fredag fram till domedagen (som väl sker 2011 om jag har förstått den nya Terminator-svängen rätt). Se själva (länk).

Notera avsaknaden av min underskrift den har bland annat lett till följande facebookhot:

Jonas Rankvist: "Du har på dig till 14.15 att skriva under. Annars tar jag med vitlöksglass till jobbet imorgon, jag lovar!"

Simon Larsson: "Tomma hot, tomma hot."

Jonas Rankvist: "OK - så du menar att mina hot är tomma? Är du isådana fall man nog att äta upp eventuell vitlöksglass som jag tar med?"

Jonas Rankvist: "Vet du, jag kan gå ännu längre - jag gör vitlöksglass, och om du har skrivit under kontraktet så slipper du äta den; då äter dessutom jag upp den. Men failar du kontraktet så äter du glassen. :P"

Notera hur han verkligen driver mig mot avgrunden. Notera att jag eventuellt har en slips jag stulit av Jesper, men jag vet inte vart. Notera att Jonas hänger ut folk på Internet också! Typiskt taskigt.

Dagens kille

Arbetarinitiativet (det är så många i:n i det ordet, helt galet!) är något nytt euvalspåfund av RS eller någon annan smånedgrävd organisation. Deras mål verkar vara att klistra upp otydliga affischer och inte få några röster. Men vill man det så vill man!

Dock har jag kollat igenom deras kandidatlista efter roliga nissar. Roligaste nissen är nummer 43 (dvs sist) på deras lista. Han är så här arg (länk)och han heter Bilbo! Bilbo Göransson! Jävlar vad han är arg!

(Obs! Jag var nära att rösta på dom bara för att få kryssa Bilbo!)

(Obs obs! Eventuellt är han arg för att han är sist på listan och heter Bilbo. Denna uppgift är dock ej bekräftad)

Dagens idol

Jag har officiellt sett världens mest PUNK person. Hon var visserligen någon form utav muterad kicker, men ändå. Men men. På Lantmilsgatan reser sig en hundranittio lång brud med skitlångt hår och bakåtvänd keps upp. Hon har även på sick adidasbrallor och en ashård camouflagejacka.

Som sagt, hon reser sig. Sen sparkar hon jättehårt på sätet framför och ser ARG ut. Sen sparkar hon jättehårt på JÄTTEMÅNGA saker och ser JÄTTEARG ut! Sen sparkar hon på dörrknappen för att öppna dörren, sen sparkar hon på JÄTTEMÅNGA saker utanför spårvagnen!

Jag vill lite grand gifta mig med henne. Förutom att hon antagligen hade sparkat mig om jag sagt det. Jag har ärligt talat aldrig sett någon sparka så hårt med sneakers förut. Sparkarskins* har iallafall en smula stålhätta. Men shit, den galna bruden sparkade ihjäl metallsaker med sneakers. HON ÄR PUNK!

*= Skinheads som sparkar på elskåp

Saker jag lärt mig på TV senaste 10 minuterna

1. Two and a half men är fortfarande inte roligt

2. Playboytjejerna är jättedåliga på limbo för dom har för stora bröst

3. Jag hatar: 1) Sandra Bullock 2) folk som liknar Sandra Bullock

4. Är man fet så ser man äcklig ut

5. På tvåan pratar man med låg röst

Dagens reklam

Från dagens skönaste reklamtips kan man hitta följande text: "Out of time? Can't finish that paper? Don't hand in a garbage paper or buy one online! Send a corrupted file instead for $3.95!" Världshistoriens bästa deal? Världshistoriens bästa affärsidé? Hell yes!

I trean på gymnasiet så vann jag över min lärare genom att skicka ett tomt worddokument till henne istället för min uppsats. Jag skyllde på "sånna där email". Det är en bra ursäkt, för alla vet att cyberspace äter upp saker - true story!

Dagens feelbad

Vissa grejer mår man lite dåligt om. Till exempel när skojpoeten Bob Hansson bestämmer sig för att skriva en ångestroman om en medelålderskris. Hjärtproblem, döda fruar och sjukpension. Så jävla käckt. Så jävla trafikolycka.

Jag vill inte riktigt veta någon jobbig slampoets syn på självhat, men jag blir väl så illa tvungen. Äckelfascinationen är ju något man inte riktigt kommer ifrån. Att boken sedan heter "Gunnar" gör ju bara saken än värre. "Gunnar" är det mest deprimerande ordet i svenska språket.

Dagens lögn

Hah! Jag ljög! Jag har ju en massa utkast, jag är långt ifrån 300! Nu kommer det bli massuppror! För alla som bryr sig. Storma fortet!

Dagens summering

Det här är inlägg 300 och jag skulle vilja sammanfatta några viktiga bloggpunkter.

1. Det är numera mer än 10 besökare per inlägg.

2. Någon har googlat på "de farligaste ställerna [sic] på frölunda torg" och hittat hit.

3. Jag åt en väldigt god frukost idag.

Dagens comeback

Jeanette: "När man pratar med dig så får man iallafall aldrig svaret man vill för du är så jävla dum!"

Dagens vinnare är förövrigt Jeanette som kammar hem dubbelbloggpoäng! Wiie!

Dagens glädjeämnen

Jeanette: "Men vadfan, jag vet att det heter roulette!"
Simon: "Duell?"
Jeanette: "Men vadfan har du aldrig sagt fel i hela ditt liv!?"
Simon: "Näe!"
Jeanette: "Jaha! Vill du ha en pokal eller nått för det eller!?"

Ja. Ja, jag vill faktiskt ha en pokal för det! Iiih!

Semesterhype

Oj, oj oj. Knappt en dag på jobbet så har jag redan sökt fem nya semesterdagar. Livin' the dream!

(Obs, "livin' the dream" kan i det här fallet antagligen inte appliceras på insikten att jag använt upp alla min betalda semesterdagar snart)

Dagens tvspelsfundering

Varför lägger man inte av? Poängen med ett TV-spel är att man ska kunna spendera åtskilliga timmar med en extremt dålig och oergonomisk hållning medan man tittar på sitt alter ego med spretig frisyr som hoppar omkring och slår saker med svärd.

Varför skulle jag vilja typ vifta med händerna eller fåniga vita kontrollstavar? Det kan man göra om man typ, gillar rave eller något annat underligt. Först kom dom värdelösa Nintendokidsen och gjorde att folk plötsligt gillade att spela tennis med ful grafik, bara för att dom var sura på att deras Gamecube var den töntigaste konsolen i världshistorien.

Nu ska tydligen Microsoft hitta på något med en kamera något något som gör att man inte ens behöver hålla i en fånig pinne och vifta, man kan bara vifta med fingrarna, öronen, fötterna och huvudet. Antagligen kommer det mest användas till att spela tennis. Kul.

Själv tänker jag fortsätta ha Stephen Hawking-hållning när jag spelar TV-spel. Vad är poängen annars?

Tillbaks på en tisdag

Idag är jag tillbaks på bloggen, jobbet och i världen. Lite efterfestivalförkyld, en timme för tidig på jobbet och kanske helt ute och cyklar med vad jag skriver. Men men. Snart är man väl on top of the world igen.

(Snart är ungefär likamed nästa semesterperiod)